Att återbruka spillmaterial från lokala industrier släpper loss elevers kreativitet, gör dem delaktiga och lyfter frågor om hållbarhet. Det är tanken bakom jämtländska Spilloteket.
Föreningen och projektet Spilloteket startades 2014 av tre lärare utifrån deras erfarenheter av att jobba med barn och skapande berättar Linda Vestberg, en av initiativtagarna.
– Vår idé var att skapa mötesplatser där man kan vara i en dialog med andra kring viktiga saker. Vi bestämde oss för att vända oss till skolor för största möjlighet att nå barn och unga på ett enkelt sätt. En positiv bieffekt är att vi även når alla pedagoger på skolan. Vi tycker att det ger mest effekt.
Spilloteket jobbar framför allt med skolbesök. Först arrangerar de en workshop för alla pedagoger på skolan så att de får känna på samma upplägg som eleverna och vet vad som ska hända. Sedan arrangeras motsvarande workshop för eleverna.
Ett särskilt rum på skolan avsätts och byggs upp för att bli så inbjudande, lustfyllt och mysigt som möjligt med byggmaterial, dekorationer och musik. Elever från förskolan till och med nionde klass får bygga fritt med spillmaterial som föreningen har fått från ett 30-tal lokala industrier. Efter en stund blir det paus i skapandet för ett samtal kring materialet, konsumtion, avfall och jordens resurser. Deltagarna får också titta på och prata om sina skapelser efter att de är klara.
Oftast väljs en klass ut för ett längre samarbete. Då träffar de personerna bakom Spilloteket tre gånger för att arbeta i grupper kring ett dilemma med hållbarhetstema. Det senaste dilemmat utgick ifrån framtidens mat för att undersöka hur lätt eller svårt det är för människor att förändra i vardagen.
– Skulle vi kunna tänka oss att äta insekter eller larver om några år? Det är fantasieggande, kanske lite äckligt, men också en tanke som finns på riktigt, säger Linda Vestberg.
Eleverna i årskurs fem på Lugnviks skola i Östersund fick i uppdrag att bygga rätter till ett alternativt påskbord som sedan visades mitt i ett av stadens största matbutiker under påskveckan.
– Tanken är att det som barnen tänker ska bli en del av dialogen i det offentliga rummet. Vi försöker alltid att få till sådana samarbeten och vår erfarenhet hittills är att om det passar är det oftast enkelt att få ja.
Dessutom blir det alltid en utställning på skolan med ett vernissage dit eleverna kan bjuda in familj och vänner.
Idén till Spilloteket kom ifrån hur förskolor sedan länge har använt oväntade material i mötet med barnen. Innan små barn lär sig att prata går det att kommunicera genom skapandet, säger Linda Vestberg.
– Man kan gestalta tankar tillsammans i byggandet. Idén föddes att använda detta utanför förskolan också. Att bygga är en bra ingång för att tänka kring viktiga saker tillsammans. Vi vill också hålla kvar en estetisk och kreativ dimension i lärandet.
Spillmaterial har inte bara den fördelen att det är miljövänligt och väcker frågor om hållbarhet på ett naturligt sätt. Det är också könsneutralt och präglas inte av invanda föreställningar om hur det ”ska” användas.
– Från årskurs sex och uppåt tar eleverna inte för sig på samma sätt, de vill kolla vad de andra gör. Men det släpper snabbt, för materialet är så lockande.
2014 kom Spilloteket igång som ett pedagogiskt forum för återbruk, lärande och innovation med stöd från statliga Kulturbryggan. 2015 fick projektet pengar från Allmänna arvsfonden för första gången. I dagarna kommer svaret på ansökan om ytterligare två projektår. På sikt är målet att verksamheten ska stå på egna ben och diskussioner kring det pågår med kommun och skolor.
Ledorden delaktighet och kreativitet har varit med från start medan hållbarheten mer har kommit in bakvägen.
– Vi sitter inte på jättemycket kunskap om omställning eller tekniska lösningar, snarare har vi hittat ett sätt för människor att börja att tänka kring det. Den här processen gör något med oss precis som vi vill att den ska göra med dem som vi arbetar med och nu har vi börjat att utbilda oss själva i hållbarhet, säger Linda Vestberg.
Hur utbildar en bäst barn i hållbarhet?
– Det är det som vi utforskar. Vi tror på den här idén med att skapa sammanhang där människor möts runt materialet, får dilemman, bygger och reflekterar, och tycker att vi får det bekräftat också.
Linda Vestbergs bild är att de flesta har mycket kunskap om miljöproblem och klimatfrågan, men att många väljer att stänga av istället för att agera. Målet med Spilloteket är att hitta sätt att göra människor berörda och engagerade i frågorna. Initiativtagarna tror att det är bra att inte bara prata utan att också ägna sig åt kreativt skapande i grupp. Dessutom vill de gå ifrån de stora perspektiven till hur miljön påverkar varje person och platsen där de bor.
Spilloteket gör alltid en enkel utvärdering efter sina workshops, där barnen lägger en liten pappersbit i en av två byttor. Den ena har en glad min och den andra en sur.
– Utifrån det har vi 99 procent glada barn. Vi får ofta kommentarer som ”Det är det bästa jag gjort någonsin”, ”Jag trodde att det skulle bli svårt och inte kul men det var jätteroligt”, ”Det var bättre än julafton”.
