Alma Löv visar oväntad konst på landsbygden

Efter att ha dödförklarats 2010 återuppstod Alma Löv museum i fjol på den värmländska landsbygden. Syftet sedan start är att erbjuda landsbygdsbor experimentell samtidskonst och här finns även världens enda begravningsplats för konst.

Målet med Alma Löv museum of unexp. art är att ställa ut den typen av nyskapande och samtida konst som inte visas så ofta på landsbygden.

– Det känns som en rättighet som vi som bor på landsbygden borde ha och inte behöva åka till storstaden för att ta del av, säger Stella Broos, som driver museet.

Konstnärerna som ställer ut är en blandning av välkända och nyutexaminerade, som arbetar utifrån olika erfarenheter, stilar och uttryck. Här finns både tillfälliga utställningar och en permanent samling.

– Vi vill gärna visa sådant som inte visas någon annanstans och att besökarna får ett annat slags upplevelse. Vi konkurrerar knappast med storstäderna, där finns så mycket, men här på landsbygden sticker vi ut med det vi visar.

Alma Löv museum har en relativt bred publik men den gemensamma nämnaren är att de flesta är väldigt engagerade i det museet gör och att många kommer tillbaka år efter år.

– Dels är det en grupp som är extremt konstintresserad och dels en grupp som aldrig har satt en fot på ett galleri eller konstmuseum annars. Jag tror att det beror på att vi ger besökarna väldigt mycket frihet. Ingen bevakar konsten eller besökarna. Jag tror att många inte vet hur de ska bete sig på galleri och här känner sig många hemma, säger Stella Broos.

En annan förklaring tror hon är att museet aldrig har försökt att tillmötesgå vare sig publik eller bidragsgivare, utan har gått sin egen väg.

– Vi har aldrig försökt att passa in eller anpassa oss till några spelregler, utan vi gör det vi tror på själva. Det kanske var därför årets utställning fick heta Offside. Ibland känns det som om hela Alma Löv museum är på fel sida och opassbart.

Offside har ingen tydlig röd tråd, utan består snarare av en rad separata delar där konstnärerna håller till i var sin utställningslokal. I år visas även utställningen Oberörd natur, se sidotext, och sedan nyöppningen förra året arrangerar Alma Löv också exempelvis konserter och performance. Under sommaren blir det bland annat poesi med Eva Runefelt och Lars Andersson samt spelningar med J. Tex and the volunteers och Hederos & Hellberg.

Nytt för i år är att museet erbjuder en skaparverkstad för barn och unga, där de kan bygga verk till en skulpturpark tillsammans med konstnären Andreas Poppelier. Under våren har skolelever besökt museet för att titta på konsten och skapa själva.

– Många av skolklasserna har aldrig kommit i kontakt med konst över huvud taget. Om de ser konst är det sällan samtidskonst som säger något om den tid som de lever i. Där tror jag att vi kan spela en viktig roll. Det är fantastiskt att se barnens reaktioner på konstverken – de har ofta väldigt djupa tankar om konsten.

Alma Löv startades 1998 av konstnären Marc Broos och att museet lades ner 2010 har flera förklaringar. Verksamheten hade rullat på år efter år och lockade allt fler besökare. Mot slutet kom busslaster med människor som inte alltid verkade vara så intresserade av själva konsten.

– En del av magin försvann när vi inte hade tid för varje besökare. Det var också extremt mycket arbete och Marc orkade nog inte riktigt längre. Han brukade säga att han var ”trivseltomte” och att det inte var det han ville hålla på med, säger Stella Broos.

För fem år sedan stängdes alltså museet, men paviljongerna och lokalerna stod kvar.

– Jag som själv varit delaktig på olika sätt genom åren kände en viss sorg över att vi stängt igen. Väldigt många trogna ”almaister” hörde av sig för att de verkligen saknade Alma Löv.

Stella Broos öppnade museet igen 2014, men nu är det inte längre öppet från morgon till kväll sju dagar i veckan. Oftast är det stängt måndag till onsdag och entré bokas via hemsidan almalov.com.

Nedläggningen förde med sig att museet har världens troligen enda begravningsplats för konst. CIA burial ground X var Marc Broos idé strax innan han stängde museet.

– Man ska kunna begrava konst som inte behöver leva längre och kan få en ärofull död. Vissa verk kanske har gjort sitt, säger Stella Broos.

På begravningsplatsen finns bland annat kvantfysiska idéer som Schrödingers katt och parallella världar som begravdes förra året av Karl-Erik Eriksson, professor emeritus i teoretisk fysik, och performancekonstnären Elin Wikström. Flera konstverk finns begravda och ytterligare verk tillkommer efter hand.

”Konstnärer, konsten kan ansöka om egna platser med gravstenar eller kors eller konst kan bli till aska som placeras i en av de sjuttiotal urnor i kolumbariet i fd Kafkapaviljongen, begravningen kan även ske anonymt i minneslunden. Av några verk kan själen eller något organ leva vidare som organdonation så att annan konst som saknar något kan fungera och leva vidare. Konsten lever vidare. En vacker tanke. Någon gång om året kanske vid allhelgonaafton och vid olika ceremonier öppnas platsen för sörjande eller lättade, närmast anhöriga, beundrare, belagare och föraktare” står det på museets hemsida.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV