Sådant som bärs med upp på Sveriges högsta berg bärs inte med ner. Förpackningar för frystorkad mat och spritflaskor slängs och lämnas kvar på berget och i övriga fjällvärlden. I augusti anordnades en städexpedition på Kebnekaise för att lyfta problematiken kring nedskräpning i naturen.
Allt fler turister besöker Sveriges högsta berg Kebnekaise och i takt med att besöksrekorden slås år efter år, ökar även nedskräpningen i fjällvärlden. Under fem dagar i slutet av augusti gav sig tolv personer ut på en expedition på berget med målsättningen att plocka upp så mycket skräp som möjligt. Initiativet togs gemensamt av den ideella organisationen Håll Sverige rent, Svenska turistföreningen och Försvarsmakten.
– Vi hade gemensamma intressen av att göra den här expeditionen. Även om det städats och plockats ner skräp från berget tidigare, var det första gången det gjordes i en organiserad form på det här sättet, säger Joakim Brodahl som är tillförordnad verksamhetschef på Håll Sverige rent.
Med på expeditionen, som kallats Clean-up Kebnekaise, var även äventyrarna Renata Chlumska och Oskar Kihlborg. I samband med ett städprojekt i bergskedjan Himalaya blev Chlumska första kvinnan på Mount Everest 1999. När hon nu fick möjligheten att delta i ett liknande projekt kändes det givet för henne att vara med.
– Vildmarken är inte bara en plats där jag utövar friluftsliv och aktiviteter, samlar kraft och energi, utan det är också min arbetsplats. Det är minst lika viktigt att vi städar och är engagerade i vår egen fjällvärld och våra berg som på andra platser, säger Renata Chlumska.
Hon gläds åt att allt fler människor vistas ute i naturen. Men med vårt friluftsliv kommer även ett individuellt ansvar. Trots att avfallsmängderna ökar radikalt i vårt samhälle och då även nedskräpningen, förvånas Chlumska över att det var så pass mycket skräp som det var på Kebnekaise.
– Mest skräp låg koncentrerat kring de naturliga ställena att ta paus och vila på, som kring rastplatser, vindskydd och topp- och fjällstugorna. Men det kändes bra att vara på plats och faktiskt göra någonting åt problemet själv, fortsätter Chlumska.
Enligt Joakim Brodahl hittades samma typ av skräp som man kan hitta i en park i vilken stad som helst, exempelvis förpackningar och extremt mycket plast. Mycket spritflaskor och ölburkar hittades, och Brodahl tycker att det är märkligt att en fylld flaska eller burk går det att släpa upp utan problem, men när den är tom och nästan inte väger någonting blir det av någon anledning svårt att ta med sig den ner.
Svenska turistföreningen, som driver fjällstationen vid Kebnekaise, har som kommersiell aktör givetvis ett ansvar. Vid deras guidade turer på berget ser de till att besökarna tar med sig sitt skräp tillbaka och vid fjällstationerna och fjällstugorna finns sopsortering. Men i fjällvärlden finns det av naturliga skäl inga papperskorgar.
– Nedskräpningen ser vi överallt i fjällen, inte enbart på Kebnekaise. Mest förvånade är vi nog över att folk verkar tro att det är någon annan som ska ta hand om det, säger Jenny Engström på Svenska turistföreningen.
Brodahl menar att de förmodligen bara skrapat på ytan när det gäller det skräp som finns i området. Men han framhåller att sätta upp papperskorgar eller att städa berget inte är den slutgiltiga lösningen.
– Lösningen i slutändan är så klart att få turisterna att inte skräpa ner i första hand. Vi måste försöka påverka problemet från början och en stor del av vårt arbete handlar om att få den uppväxande generationen att få det i ryggmärgen att man inte slänger skräp i naturen, avslutar Brodahl.
