Zoom

”Vi vill att alla ska med – från slott till koja”

Med mindre än åtta månader kvar till valet satsar än en gång Klimatriksdagen på att höja temperaturen i den politiska debatten. Ulrika Wilhelmsson från Askim, som du tidigare har mött i Syre Göteborgs reportage om klimatångest, är en av klimatriksdagens styrelseledamöter. Vi pratar med henne om förhoppningar, utmaningar och engagemangets förmåga att lindra oro.

Ulrika Wilhelmsson från Askim kom först i kontakt med klimatriksdagen år 2013, när hon var engagerad i Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Göteborg. Klimatriksdagens initiativtagare Annika Elmqvist höll ett info-
möte och väckte Ulrikas nyfikenhet.

– Jag tyckte att det lät så himla kul, så jag ringde upp henne och frågade om jag fick vara med.

Sedan dess har Ulrika lagt mycket av sin lediga tid på att arbeta med klimatriksdagen. I dag är hon ledamot i föreningens styrelse och ansvarig för praktiska och tekniska frågor inför arrangemanget i maj, såsom lokal- och matfrågor.

Det är stor skillnad på att arbeta med 2018 års klimatriksdag jämfört med premiärarrangemanget för fyra år sedan, säger Ulrika Wilhelmsson.

– Det finns en större medvetenhet hos en större bredd av människor än vad det gjorde sist. Allt från advokatfirmor till reklambyråer och restauranger har skrivit under på att de stödjer klimatriksdagen och vår värdegrund. Det är det mest givande med det här arbetet, att se hur många som faktiskt är engagerade. Det är då det börjar hända någonting.

Hur nå de unga?

Samtidigt är det ett stort arbete att sprida initiativet. När Syre Göteborg pratar med Ulrika i början av december 2017 ligger mycket fokus på hur man ska nå ut till den huvudsakliga målgruppen: första- och andragångsväljarna.

– Alla är naturligtvis jättevälkomna till klimatriksdagen, men undersökningar visar att det är de unga som är mest oroliga och att de har en ganska dyster framtidstro vad gäller miljö- och klimatfrågorna. Vi vill försöka synliggöra dem helt enkelt, och ge dem en plattform, säger Ulrika och fortsätter:

– För att lyckas få genomslag gentemot politikerna tror vi att de unga är en viktig målgrupp att ha med oss. Det är ju deras framtid vi pratar om.

Det är en utmaning som nästan gör arrangörerna lite kallsvettiga, eftersom ingen av de nu aktiva i klimatriksdagsarbetet är några första- eller andragångsväljare själva. Därför försöker de nu få ihop en referensgrupp av 18–26-åringar för att förstå vad som lockar dagens unga.

– Vi tror inte att det är samma garde som gick ut och skanderade på gatorna på sjuttiotalet, utan det är en annan mobilisering som krävs i dag. Om vi får med oss till exempel youtubers och bloggare som kan hålla seminarier kanske det kan locka den här målgruppen.

Testar nya koncept

Just att gå utanför de traditionella ”miljörörelseramarna” är något klimatriksdagen arbetar mycket med. Att tänka nytt för att locka fler. Visst kommer de klassiska inslagen att finnas där – till exempel ett föredrag med den framstående klimatforskaren Kevin Anderson – men utöver det vill man också testa nya koncept.

– Vi spånade på vårt senaste styrelsemöte om vi ska bjuda in Dima Litvinov (Greenpeaceaktivist som 2013 satt två månader i fängelse i Ryssland för att ha deltagit i en aktion mot rysk oljeborrning i Arktis, reds. anm.) för att prata om civil olydnad och om sina äventyr i Greenpeaces namn. Vi har också pratat om att köra konceptet från radioprogrammet Spanarna och bjuda in en panel som får spana in i framtiden, säger Ulrika.

Sedan 2014 har man också arbetat mycket med den grafiska profilen och kommunikationen, för att inte uppfattas som politiska.

– Det spelar ingen roll vilken politisk tillhörighet eller ekonomisk situation du har. Vi vill att alla ska vara med, från slott till koja. Klimatfrågan i sig har varit, och är i viss mån, politisk, men vi tycker inte att den ska vara det. Och jag tycker att vi ser en viss skillnad nu; frågan är inte lika fast i en politisk färg längre.

Vill du engagera dig?

• Klimatriksdagens arbetsgrupper tar gärna emot idéer, motioner, bidrag och praktisk hjälp.

• Läs mer om hur du kan engagera dig på klimatriksdagen.se. Där kan du också anmäla dig som deltagare i Klimatriksdagen den 4–6 maj 2018.

Ulrika Wilhelmsson från Askim är en av styrelsemedlemmarna i föreningen Klimatriksdagen, som just nu arbetar för fullt med att göra 2018 års riksdag till ett nyskapande arrangemang som når ut brett. Madeleine Johansson

”Jätteroligt arbete”

Ulrika Wilhelmsson har redan tidigare medverkat i Syre Göteborg, i ett reportage om klimatångest som publicerades sommaren 2017. Då berättade hon om hur hennes oro inför världens tillstånd ledde till att hon började engagera sig i miljöfrågor. Så hur har arbetet med klimatriksdagen påverkat hennes eget mående?

– Det är avgörande för ångesten, faktiskt. De senaste åren har jag inte orkat läsa om alla hemska rapporter som kommer, utan jag koncentrerar mig på att jobba istället. Jag skulle definitivt säga att klimatriksdagen är som bomull för ångesten.

Självklart finns det baksidor med att driva så stora projekt på ideell basis – man har ju ett annat liv också, säger Ulrika. Men fördelarna väger klart tyngre.

– Det är ett jätteroligt arbete och vi har ganska fria händer. I klimatriksdagen finns ingen strikt företagskultur som sätter ramar, utan här kan man komma med en idé och alla säger ”Vad bra, kör på det!”. Jag rekommenderar det varmt.

När du läser det här är det knappt fyra månader kvar tills Sveriges andra klimatriksdag går av stapeln. Ulrika Wilhelmsson ser fram emot att bidra till att klimatfrågorna kommer upp på bordet inför riksdagsvalet i september.

– Förra året räknade vi inte med hur mycket jobb det var att arrangera själva eventet, så när det var slut var alla helt slutkörda. Den här gången ska vi driva och lyfta upp motionerna från klimatriksdagen ända fram till valet.

Och målet är tydligt:

– Det ska märkas att folket har sagt sitt.

Tillsammans med tankesmedjan Fores och nätverket Klimat Sverige samlade Klimatriksdagen de miljöpolitiska talespersonerna för riksdagspartierna i en debatt den 23 oktober. Eva Lenke

Målet: Klimatet i topp på valagendan

2014 hölls Klimatriksdagen för första gången i Norrköping och i maj är det dags igen, denna gången kommer det att hållas på Stockholms universitet. Arbetet drog igång på allvar i höstas och målsättningen är både att få politikerna att prata klimat och att visa att det finns stöd från folket att vidta åtgärder.

Söndagskväll i svenska televisionen. Sveriges åtta riksdagspartiledare samlas i Agendas studio. Gustaf Fridolin och Annie Lööf möts i duell. Efter det kritiserade valet att inte ta med klimatet i förra vårens stora debatt är ämnet åter tillbaka på agendan. Frågan ställs om hur ska vi kunna nå ner till det enda ton utsläpp per år som vore hållbart när svenskarna släpper ut tio, lågt räknat. Partiledarna försöker till svar övertrumfa varandra med att föreslå flest miljöskatter.

Ja, ämnet är mycket mer på tapeten denna gång, konstaterar Karin Sundby.

– Men även om den allmänna känslan är att det händer jättemycket, så räcker det inte hela vägen.

Karin Sundby är ordförande för Klimatriksdagen, som nu kraftsamlar igen efter det senaste folkmötet innan valet 2014 .

– Valet nästa år blir ju otroligt viktigt (denna intervju gjordes 2017, reds. anm.). Johan Rockström och stora delar av forskarvärlden pekar på att de närmsta tre åren är avgörande. Då måste det vara en bra klimatregeringen som tar makten nästa höst, fortsätter hon.

Det är därför som förarbetet inför den andra Klimatriksdagen nu går in i nästa fas. Innan valet 2014 samlades 600 intresserade i en ”folkriksdag” för att enas kring de viktigaste förslagen som nästa regering borde genomföra. Denna gång är ambitionen ännu större.

– Målet är tvåsidigt: Vi vill få politikerna att prata klimat. Men samtidigt vill vi visa att de har stödet bakom sig till att fatta de svåra och ibland kontroversiella beslut som klimatfrågan kräver att vi vidtar, säger Karin Sundby.

Även om en viktig del i arbetet blir samlingen på Stockholms universitet den 4–6 maj, så är det minst lika viktigt att bilda en plattform där klimatintresserade parter kan samlas och driva opinion och bidra till en bra debatt.

– Klimatriksdagen ska vara till för både de mest engagerade, men också för dem som oroar sig lite grann och kanske helst bara byter kanal när det kommer klimatnyheter, säger Karin Sundby och fortsätter:

– Vi drar till oss många olika typer av aktörer och hoppas på att kunna bli ännu bredare, med ännu fler företag, organisationer och privatpersoner som bidrar till samtalet.

Räcker inte med små steg

Den 23 oktober drog uppvärmningen igång ordentligt. Tillsammans med tankesmedjan Fores och nätverket Klimat Sverige samlade Klimatriksdagen de miljöpolitiska talespersonerna för riksdagspartierna i en tvåtimmarsdebatt där företrädarna fick stå till svars för hur hållbar deras politik egentligen är för tillfället.

Allt från ett reformerat reseavdrag, till frågan om hur vi ska komma ifrån oljeberoendet avhandlas. Med för att recensera den befintliga politiken fanns meterologen Martin Hedberg.

– Det räcker inte med små, små steg, utan det krävs riktigt stora steg och ordentligt ledarskap. Vi har förutsättningarna här, men vi behöver vara riktigt visionära i sammanhanget, avslutade han kvällen.

Karin Sundby tror att det är viktigt att börja i god tid med kampanjandet.

– I och med att vi startar redan nu så vill vi få politikerna att känna att vi har koll på dem. De förslag som ligger på bordet kommer inte att räcka till, så vi hoppas att de ska känna att de också har stödet bakom sig för att kunna driva fram ännu kraftigare förslag i valkampanjen, säger Karin Sundby.

Vad är det då för förslag som Klimatriksdagen själva kan landa i? En del är redan inlämnade. Ska vi exempelvis ha råvaruskatt på alla ändliga resurser? Bör vi ta bort momsen på begagnat?

Vill vi att allt kött på restaurangen ska ursprungsmärkas? Det är bara några av de förslag som just nu ligger uppe för allmän beskådan, men det lär fyllas på mer innan motionsstoppet den 1 februari.

Målet är sedan att koka ner alla förslagen till färdiga motioner som sedan klimatriksdagen ska driva kampanj kring för att få in i partipolitiken.

– Det är öppet för vem som helst att kavla upp ärmarna, säger Karin Sundby.

”Jag blir rörd när jag tänker på det engagemanget och de många bra förslag som kom fram från arbetet.”

Karin Sundby, ordförande för Klimatriksdagen under debatten 23 oktober.

Nådde massa folk

Idén till en klimatriksdag väcktes ur frustration hos Annika Elmqvist. Barnboksförfattaren satt på ett evenemang hos Naturskyddsföreningen ett och ett halvt år innan valet 2014 och irriterades av att det kändes så hopplöst inom politiken.

– De som ville göra något kunde inte göra något, och de med makt ville inte ta tag i det.

Från veckovisa möten på ett konditori i Linköping blev det sedan landsomfattande turnéer för Annika Elmqvist och de andra i arrangörsgruppen, innan första mötet gick av stapeln i Norrköping månader innan valet. Arbetet förra gången slutade bland annat i att klimatriksdagen samlades bakom ett krav på att ändra ägardirektiven för Vattenfall, så att bolaget inte skulle kunna sälja av sin kolverksamhet i Tyskland.

– Tyvärr gick det ju inte igenom, det är en väldig besvikelse. Men jag hoppas att vår insats bidrog till den debatt som uppkom kring frågan, fortsätter Annika Elmqvist.

Jacob Hederos

 

Initiativtagaren tror även att Klimatriksdagen, genom att den samlade så många intressenter, lyckades lyfta klimatfrågan i debatten.

– Vi nådde verkligen en massa folk, och de som engagerades märkte ju att det går så bra att göra något tillsammans. Jag blir rörd när jag tänker på det engagemanget och de många bra förslag som kom fram från arbetet, fortsätter Annika Elmqvist, som nu följer arbetet inför årets möte mer på avstånd.

– Det är roligt att se hur idén lever vidare.

Att samla en så bred rörelse som möjligt för att driva på klimatpolitiken är något som ligger i fokus även för årets upplaga.

– Det var fantastiskt det som skedde förra gången. Nu hoppas vi att vi når ut ännu bredare denna gång, säger Karin Sundby.

Vad är det svåraste med att få ihop allt?

– Det är så klart många utmaningar med ett sånt här projekt. Det bygger helt på ideella krafter och det är många människor som lägger mycket av sin fritid på projektet, säger Karin Sundby och fortsätter:

– Men det är också något av det roligaste med det hela att möta alla dessa människor. Jag tror alla känner att det är väldigt bråttom, så det är också väldigt skönt att faktiskt göra något.

Är målet att ni inte ska behövas?

– Ja så är det kanske, om allt ordnar sig och politiken börjar leverera, så absolut. Men så är det inte i dag. Fast jag hoppas att vi inte ska behöva finnas kvar om tio år.

Andra artiklar från Syre Göteborg

Gammal lyx är lyxigare

Krönika Jag har alltid gillat gamla prylar. Inte vilka gamla prylar som helst – utan gamla lyxprylar. Gammal lyx är alltid…

Lotta Sjöberg

Energi Det kan alltid bli värre

Hallå där! …

Energi … Stefan Åkesson, regissör i konst- och teatergruppen Blaue Frau, som är med och sätter upp föreställningen ”35 Jag och…

Växande intresse för humle

Zoom På kommunens testbäddar i Angered har trädgårdsentreprenören Tony Johansson planterat 200 humleplantor, med siktet inställt på Göteborgs lokala ölproducenter. Som…

”FN-systemet har svikit Myanmars folk”

Radar Efter att en ny rapport presenterats om människorättssituationen i Myanmar är det fortfarande oklart vad som blir nästa steg för…

Kollaborativ ekonomi bakom friluftsfestival

Radar Nu på lördag 15 september arrangeras Göteborgsområdets enda festival för utomhussporter och folkhälsa – Ale Outdoor. Besökarna kommer kunna prova…

SD ökar i hela Göteborg

Radar Sverigedemokraterna går framåt i alla kommuner i Göteborgsområdet efter helgens val. I Göteborg var ökningen relativt liten, med 1,3 procent,…