Ekonomisk tillväxt kan enligt flera miljöekonomiska teorier vara ett medel för att minska utsläpp av växthusgaser. Utveckling av effektivare produktionsmetoder och en övergång till mindre utsläppsintensiva sektorer kan enligt många leda till både tillväxt och minskade utsläpp. Men det här är en felaktig bild, menar Ole Martin Lægreid, forskare vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Han har nyligen skrivit en avhandling i ämnet, där han testat teorierna med utgångspunkt i historiska data av olika länders utsläpp av växthusgaser.

Enligt Ole Martin Lægreids forskning är det istället tvärtom: Det finns ett starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp. Det gäller oavsett om man tittar på rika demokratier och fattiga auktoritära länder – korruptionsgrad, politisk maktkoncentration eller civilsamhällets aktiviteter spelar inte så stor roll för sambandet, enligt avhandlingen.

– Däremot finns det ett samband mellan recession och minskade utsläpp. Vilket i sig är positivt, eftersom man kunde tänka sig att fabriker uppförda under goda år fortsätter ge utsläpp också om ekonomin stagnerar. Men så verkar inte vara fallet, säger Ole Martin Lægreid i en artikel på Göteborgs universitets hemsida.

Enligt hans avhandling kan regleringar ha en påtaglig negativ inverkan på utsläpp, det vill säga göra att de minskar. Enligt vissa teorier leder ökad tillväxt till skarpare regleringar, men inte heller det finner Lægreid något stöd för. Att ett land blir rikare gör inte nödvändigtvis att de stramar åt sina utsläppsregleringar.

– Utsläppsgränser verkar spela en roll för att minska utsläppen av växthusgaser, men det är oklart varför vissa länder väljer att införa stränga gränsvärden, säger han.