Ett forskarteam på Chalmers avslöjade i veckan att omkring att av tio fartyg som trafikerar Sverige och Danmark bryter mot de nya svavelreglerna. Upptäckten har möjliggjorts genom bland annat spionflyg med innovativ mätningsutrustning.
Sedan 2015 har de nya reglerna för svavelutsläpp gällt på maximalt 0,1 viktprocent svavel i bränslet för Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Engelska kanalen (Seca-området). För att nå dessa utsläppsnivåer krävs ofta att båtarna byter bränsle, bort från den smutsiga högsvavliga oljan.
Problemet som forskarna misstänkte var att vissa fartyg enbart använder ett miljöbättre bränsle i närheten av hamnarna där de riskerar att kontrolleras, men byter när de är längre ut till sjöss.
Därför har de använt flygspaningar med särskilt utrustning för att se om misstankarna stämde.
– Fartygen har generellt både den tillåtna lågsvavliga oljan och den billigare högsvavliga oljan ombord. Om de byter bränsle i tillräckligt god tid före mätstationerna kommer de inte att fångas upp i mätningarna.
– Därför är flygmätningarna överlägsna. De visar hur mycket fartygen faktiskt släpper ut när de är ute till havs och man inte vet att man ska bli kontrollerad, säger Johan Mellqvist, biträdande professor i optisk fjärranalys son leder arbetet på Chalmers.
De särskilda spionflygplanen kombinerat med andra tekniker utgör ett världsunikt system för att upptäcka svavelutsläpp som nu implementeras av Chalmersforskarna på flera håll i världen, bland annat i Belgien, Kina och Los Angeles.
Det presenterades i samband med internationella konferensen Shipping and the enviroment på Göteborgs universitet som hölls i veckan.
Fartygstrafiken har länge varit svagt reglerad och teknik som sedan flera decennier inte varit tillåten på exempelvis vägtrafik har tillåtits där. Som en följd av de smutsiga avgaserna dör omkring 50 000 människor i Europa i förtid, enligt Chalmers.
De nya reglerna innebär att rederierna behöver installera reningsutrustning eller byta bränsle till lågsvavlig olja, flytande naturgas (LNG) eller metanol som Stena Line testar på några av sina fartyg. Men det finns pengar att svindla till sig för den som smutsar ner.
På grund av att det smutsiga bränslet är så mycket billigare kan ett rederi spara uppemot 1 miljon kronor på en resa mellan England och Sankt Petersburg tur och retur. Enligt forskarna går det att se mönster i vilka som struntar i miljöreglerna och när.
– Vi kan se tydliga skillnader i efterlevnad beroende på vem som äger fartygen, säger han. Vissa rederier verkar ha satt i system att fuska. Vi kan också se att fartyg som kommer sällan, inklusive kryssningsfartyg, oftare bryter mot reglerna. Och att det är vanligare att fartyg släpper ut för mycket svavel på väg ut ur seca-området än på väg in, när de riskerar en ombordbesiktning, säger Johan Mellqvist.
