Vägarna kommer att fortsätta byggas ut i samma takt som tidigare. Åtminstone om regionens Beredningen för hållbar utveckling (BHU) får bestämma. Detta trots Västra Götalandsregionens mål att utsläppen från trafiken i regionen skall minska med 80 procent till 2030.
Under förra veckan lanserade Västra Götalandsregionen sin kampanj Klimat 2030 med en stor omställningskonferens. ”Kraftsamlingen” som drivs tillsammans med länsstyrelsen bygger på de mål som politikerna i regionen klubbat: en minskning av växthusgasutsläppen med 80 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivå.
Mål som även gäller utsläppen från trafiken i regionen. Trots det ambitiösa målet har den politiska samling som beslutar om transportinvesteringar i regionen under perioden avsatt lika mycket pengar som tidigare till bilvägar, 55 procent av budgeten.
Detta kritiseras starkt av Naturvårdsverket som menar att regionen håller på med ”både-och-planering”. Väginvesteringarna kommer istället att medföra en ökning av klimatutsläppen, menar de i sitt yttrande i remissrundan.
Enligt Birgitta Losman (MP), som är ordförande i regionutvecklingsnämnden och sitter med en den blågröna koalition som styr regionen, var det kommunpolitikerna i framför allt de mindre kommunerna i regionen som vägrade flytta mer pengar till kollektivtrafiken.
– Regionens ingång i förhandlingarna, oberoende av partitillhörighet, har varit att vi ska öka anslagen till järnväg, cykel och kollektivtrafik. Det har inte kommunerna varit så positiva till. De har helt enkelt vägrat det, säger Birgitta Losman. Och vi har ett konsensusförfarande och kan inte köra över dem hur som helst, säger hon till GP.
Hon framhåller att regionen i planen är med och finansierar järnväg med nästan 700 miljoner, något som hon menar egentligen enbart ska belasta statens budget.
Flera av de tillfrågade kommunpolitikerna tror inte på Naturvårdsverkets kritik utan menar att Västra Götalandsborna kommer byta ut sina bilar i rekordsnabb takt, vilket de tror kommer att minska utsläppen tillräckligt snabbt.
– Jag tror det är svårt att förutse hur fordonsflottan ser ut 2029. Min bild är att det går relativt snabbt nu, snabbare än man tidigare trott, med teknikomställningen. Vid en snabbare omställning förändras förutsättningarna för kalkylen, menar Ulf Olsson (S), kommunstyrelseordförande i Borås och ordförande för Sjuhärads kommunalförbund i GP.
Den teknikoptimistiska synen delas av Katarina Jonsson, kommunstyrelsens ordförande i Skövde och ordförande för Skaraborgs kommunalförbund och Martin Carling (C) är ordförande i kommunstyrelsen i Dals-Ed och i Fyrbodals kommunalförbud.
Fordonsparken i Sverige har en medellivslängd på cirka 17 år, enligt organisationen Bil Sweden. När väginvesteringsplanen ska klubbas i regionen i början av 2018, är det 12 år kvar för klimatmålen att nås.
