Inkomstskillnaderna i Göteborg har ökat de senaste åren. Det visar Jämlikhetsrapporten 2017, som Göteborgs stad presenterade under den årliga jämlikhetskonferensen som ägde rum i måndags.  De som tjänar mest och har längst utbildning har fortsatt bättre livsvillkor och hälsa än de som har kortare utbildning och lägre inkomster.

Enligt rapporten räknas 16 procent av alla arbetande göteborgare som fattiga, det vill säga att de har en inkomst som ligger 60 procent under den disponibla medianinkomsten.

Rapporten visar också på stora inkomstskillnader mellan utrikes respektive inrikes födda föräldrar: 34 procent av de arbetande föräldrar som är utrikes födda räknas som fattiga, medan motsvarande siffra för föräldrar födda i Sverige är 7,6 procent.

I rapporten konstateras att ojämlikheten är både tydlig och allvarlig inom samtliga studerade områden. Samtidigt kan man se vissa positiva trender jämfört med den förra rapporten som kom 2014. Skillnaderna i arbetslöshet mellan olika områden i staden har minska något, liksom skillnaderna i gymnasiebehörighet. Här nämns Bergsjöskolan, där behörigheten sedan 2015 ökat från 28 till 33 procent – en siffra som enligt rapporten fortsatt är ”allvarligt låg”.

Ryaskolan nämns som ett av de mest positiva exemplen; där har andelen behöriga elever ökat från 49 procent till 69 procent.

– Om trenden med högre gymnasiebehörighet och lägre arbetslöshet håller i sig, kan de tillsammans bidra till att vi får ett mer sammanhållet och jämlikt Göteborg i framtiden, säger Åsa Lundquist som författat både 2014 och 2017 års rapporter.

Men jämlikhetsarbete kräver tålamod, säger hon.

– Rapporten speglar ett samhälle som har vuxit fram under en lång tid. På samma sätt får vi tänka att resultatet av de insatser vi gör i dag kommer att dröja, ibland en hel generation fram i tiden, säger Åsa Lundquist, skribent till de två jämlikhetsrapporterna 2014 och 2017.