Matchmaking för stadsodlare

Tack vare gröna entreprenörer, ivriga stadsodlingsentusiaster, politisk vilja och riktade pengar har Göteborg seglat upp som stadsodlings-Mecka i Sverige. Här frodas odlingslotter på kyrkans mark, på Frihamnens asfalt odlas sallad, på blivande tomtmark sätts det upp pop-up-odlingar. Här finns tillsammans-odlingar, andelsjordbruk, sociala odlingar och kolonilotter. År 2016 släpptes kartan Grow Gbg som visar upp olika odlingar i staden och den 21 februari utökas den med en platform som ska knyta samman dem som har mark med dem som vill odla i en matchmaking-verksamhet.

– Projektet Grow Gbg började som ett samverkansprojekt med Fastighetskontoret, Göteborgs stad och Göteborg & Co under Gothenburg Green World 2016, berättar Jonathan Naraine som ligger bakom plattformen tillsammans med Victoria Bengtsson och Cristina Ramos Caceres.

Jag träffar Jonathan och Victoria en gråtung dag i januari, när det grönskande stadsodlarlandskapet känns långt borta. Men det är inte långt kvar till det börjar gro i markerna och för den odlingssugne är det hög tid att leta reda på någonstans att odla. Jonatan och Viktoria är entusiastiska och hoppfulla. För ett år sedan startade de sitt företag, The Foodprint lab, i syfte att stödja utvecklingen mot ett mer hållbart, lokalt matsystem och bidra till en mer grön och socialt hållbar samhällsplanering.

– Men egentligen startade det långt innan dess, med våra stadsodlingssafaris, där vi upptäckte det växande intresset för odling i staden.
Det insåg snart att det saknades en sida där man kunde få en överblick av stadsodlingsrörelsen.

– Så då gjorde vi en karta som släpptes under förra året. Där kan man se de initiativ som finns. Men vi ville ta det vidare –inte alla som vill odla har tillgång till mark, så vi utvecklade en plattform som matchar de som vill odla med markägare, villaägare eller liknande, som vill ha någon som odlar på marken, berättar Victoria.

Och nu är det bara några dagar kvar tills matchmakingfunktionen släpps.

Lokala möteplatser

– Vi försöker hitta en ekonomisk lönsamhet i viktiga saker som stadsodling. Hur kan vi få den här rörelsen att växa? Genom den här matchmakingen hjälper vi fastighetsägare som i nuläget inte har en plan för sina oanvända ytor. Det är alltifrån större marker till villaägare. Det skapar många positiva samhällseffekter: det skapas mötesplatser, ökad biologisk mångfald och mat produceras lokalt. Dessutom kan personer spara pengar eller tjäna pengar på det de odlar och få så mycket mer livskvalitet på köpet, både som odlare och markägare.

Jonatan menar att stadsodling är ett bra exempel på hur man kan förstå värdet av maten och hur svårt det är att framställa. Folk kan bli villiga att betala mer för lokalt producerad mat när de vet historien bakom.

Det finns många olika typer av stadsodling. Det kan handla om att odla på sin balkong, på taket, på en plätt nedanför lägenheten, i en trädgård, kolonilott eller tillsammans med andra i gemenskapsodlingar. Det kan också handla om att skapa grönska på mark i staden som det annars inte odlas på, som kajodlingen i Frihamnen eller de nya odlingarna vid Skanstorget eller Högsbo kyrka. Jag frågar Jonathan och Victoria vilket de tror mest på, men de tycker sig se ett stort intresse på alla områden.

– Kommersiella småskaliga stadsjordbruk tror jag kommer växa, där man säljer olika grödor, snarare än storskaliga monokulturer. Forskning visar att dessa odlingar där man odlar olika grödor på en yta gör att man kan få ut mer grönsaker och få en högre lönsamhet. Det kommer dessutom närmare konsumenten, vilket också gör att konsumenten är villig att betala mer, berättar Jonatan.

– Men det är viktigt att det finns olika former av odling. Odling måste grunda sig i hjärtat, om det bara är ekonomiska anlednngar att vi odlar så är det sårbart om de ekonomiska inticamenten minskar, fyller Viktoria i.

De menar att alla delar är viktiga. Vi kan inte heller försörja hela städerna bara genom odling inom stadens gränser, så det är viktigt med jordbruk på landet också.
Men stadsodling fyller så många andra funktioner vad gäller exemeplvis stadens flöden: att exempelvis använda kompost mer lokalt – det produceras mycket kompost i staden och det kan då användas direkt. Det är också en stor social del som handlar om att träffa andra. Och om vi odlar ihop på gården och lär känna varandra leder det till ökad integration. Vi blir också mer resilienta som stad om människorna i staden vet hur vi odlar – om det skulle hända något, om vi hamnar i krig, oljan tar slut etcetera.

– Det är många som inspireras till att förändra sitt liv genom att börja odla. För många år sedan hade jag en kvinna med på några stadsodlingssafaris, sedan skaffade hon en kolonilott och nu har hon flyttat ut på landet i Småland helt och producerar sin egen mat och säljer en del. För många är det ett steg på vägen mot sin dröm att bli självhushållande, medan det för andra mest är en rolig hobby, menar Jonatan.

Politiskt uppdrag

År 2011 fick Göteborgs kommun en ny majoritet och det var första gången det dök upp en mening om stadsodling. Året efter kom ett inriktningsdokument som gav Fastighetskontoret i uppdrag att stödja odlingsintresserade grupper att starta och genomföra odlingar. Det hamnade i knät på Annette Gustavsson som då var avdelningschef för förvaltningsavdelningen.

– Det blev världigt stökigt, för det fanns en otrolig ambition och vi kunde inte hantera alla frågor. Jag bestämde mig för att avgå som avdelningschef och sa till min chef: ge mig det här uppdraget, jag lovar att jag kan fixa det på ett bättre sätt än vad vi gör nu, och jag fick det, säger Annette Gustavsson som ansvarar för stadsodlingsfrågor på Fastighetskontoret och själv är en engagerad hobbyodlare. Fastighetskontorets motto är ”från odlingslåda till hektar” och har hand om en bred verksamhet som ständigt växer.

– Göteborg är unikt för att vi har ett politiskt uppdrag och därmed också pengar. Andra städer jobbar med frågan men det blir mer marginellt. Göteborgs stad har pekat med hela handen och visat att det här är viktigt, både stadsodling och vad som görs med den jordbruksmark som staden äger.

– Vi arbetar aktivt med matchmaking och med att hitta odlingsbar mark. Det är ett hårt arbete, för mycket av odlingsmarken är inte anpassad för grönsaksodling. På många marker har det odlats vete.

Löser vattenfrågan

Vattenfrågan är det svåraste att lösa. Hur ska de som odlar få tillgång till vatten på ett rimligt sätt? Därför jobbar fastighetskontoret mycket med kluster, för att få många att odla i samma område och på så sätt dra nytta av varandra och av att kunna dela på vattenkällan.
Deras senaste projekt handlar om att skapa lite test-bäddar, där intresserade ska få testa att odla kommersiellt i liten skala. Det första skapas nu i Angered där åtta personer får arrendera mellan 500-1000 kvadratmeter.

– Vi erbjuder mark att hyra och hjälper till med utbildning och nätverk. När man är där i Angered är man mitt ute på landet, men ändå bara ett stenkast från staden.
Fastighetskontoret jobbar inte enbart med stadsodling utan anvarar även för jordbruksmark som arrenderas. Tanken är att även dessa odlingar på sikt ska producera mer grönsaker.

– Det är sällan det sägs upp några arrenden, men när det sker framöver kommer vi att ställa högre krav på de gårdar vi hyr ut till. Det ska vara en aktiv gård med matproduktion och de ska inte användas till Paintball eller bara hästverksamhet. Det finns det redan mycket av.

I takt med att stadsodling kommer högre upp på agendan i andra städer kommer många till Göteborg för att inspireras. Och staden är intresserad av att stadsodlingen ska göra staden mer attraktiv och locka turister, utöver att skapa en trevligare, mer resilient stad där gröna entreprenörer och hobbyodlare kan frodas.