string(8) "goteborg" Lotta saknar enkelheten men trivs på vita duken - Syre Göteborg
Energi – I blickfånget

Lotta saknar enkelheten men trivs på vita duken

Kortfilmen Lights out har över 100 miljoner visningar på Youtube, Vimeo och Facebook. Framgångarna med den lilla skräckfilmen tog skådespelaren Lotta Losten och regissören David F Sandberg till Hollywood. Göteborg byttes ut mot Los Angeles och nu syns Lotta Losten på vita duken.

Långfilmsversionen av Lights out kom förra året. Lotta Losten, som bland annat har en bakgrund i Göteborgsensemblen Teater Esther, är numera Hollywoodskådespelare. Skräckfilmen Annabelle: Creation har precis haft premiär i Svergie. Det är David F Sandbergs andra långfilm.

Syre pratar med Lotta Losten, som spelar adoptionsförmedlare i filmen som handlar om barn, demoner och så klart den ondsinta dockan Annabelle.

Jag såg Annabelle: Creation i veckan och trots att jag är skräckfilmsälskare, satt jag och kollade mellan fingrarna emellanåt. Är filmen läskig i överkant?

– Haha, ja, det verkar så!

Folk i salongen satt och skrek, och ropade saker som ”gå inte in där!” och ”kolla bakom dig!”. Hur känns det att höra biobesökarna bli så engagerade?

– Det är verkligen helt fantastiskt. Innan filmen är klar har man några testvisningar för publik, för att se vad som funkar och vad som eventuellt behöver ändras. Jag följer med på alla sådana, för det finns inget bättre än att se filmen med en publik som lever sig in till fullo. Det är roligt att höra att även svensk publik är högljudd, för här i USA kan det vara helt bananas på visningar.

Du gjorde ju, tillsammans med din man David, en rad kortfilmer med skräckfilmstema, bland annat Lights out. Hur halkade ni in på skräckfilmstemat?

– David har alltid varit väldigt intresserad av skräckfilm och hans mål var att göra just den typen av film. Jag är i grunden mer förtjust i thrillers, komedi och drama, men har genom Davids intresse börjat odla mitt eget. För mig handlade det främst om att vilja göra film ihop, så genren var inte så viktig till en början. När vi började se reaktionerna på våra kortfilmer, blev det dock så mycket roligare. Att kunna skrämma folk är kul och ger en känsla av makt.

Ni vann en rad priser för Lights out, blev internationellt uppmärksammade och nu ska David regissera sin tredje film i Hollywood. Fanns det sådana drömmar ens i er vildaste fantasti?

– Inte för mig. Eller jo, jag har alltid velat bli skådespelerska, men jag tror inte jag vågade ens drömma om Hollywood. Jag trodde inte det var en möjlighet för mig. Jag började i teater, det var min stora dröm, och David och jag hade planer på att göra större filmer i Sverige. Davids dröm var dock alltid att bli Hollywoodregissör. Det var något som inte ens jag visste om, för det är ju inget man riktigt vågar säga högt. Jantelagen tillåter inte riktigt den typen av uttalade, högtflygande drömmar.

Du är ju skådespelare med många års erfarenhet från mindre teaterensembler i Sverige. Nu spelar du i en helt annan kontext. Vad finns det för skillnader?

– Åh, det är mycket som är annorlunda. Storleken på produktionerna framför allt. Viljan att berätta och skapa något bra är dock precis samma. Kreativt är det inte heller någon större skillnad. Det var underbart att inse att allt det jag lärt mig i Sverige är applicerbart här också. En stark känsla av att vara god nog, att ha vad som krävs, och att lita på mig själv. Den allra största skillnaden är hur Hollywood fungerar. Det är mycket politik och regler att lära sig. Jag tror det dröjer länge innan man begriper sig på allt sådant.

Många intervjuer handlar om hur ni hamnade i Hollywood som om det vore något slags lotteri. Hur kommer det sig att just ni betraktas som en solskenshistoria? Var det för att allt gick så snabbt?

– Jag tror att det vanliga är att man gör ett par långfilmer i sitt hemland innan Hollywood kommer på tal, medan vi hoppade över det steget helt. Dessutom älskar folk framgångssagor och då ses det som oviktigt att poängtera att vi faktiskt sysslat med skådespeleri och film under flera år. Det är något vi stöter på rätt ofta här.

Folk tror att ni var helt nya på området?

– Ja, folk verkar tro att vi helt plötsligt bara fick en idé att göra en kortfilm, utan någon som helst tidigare erfarenhet, och att den blev viral av en slump. Den stora anledningen till att Hollywood hörde av sig var att Lights out blev så omtyckt av så många vanliga människor. Den var effektiv med hög igenkänning. Det är många som frågar oss vad vi gjorde för att bli upptäckta över en natt och svaret är att utan de tio år som David gjorde kortfilmer och jag spelade teater, hade det förmodligen inte blivit en så bra kortfilm och då hade den heller inte spridits över hela världen.
– Det finns ingen lätt väg. Man måste fortfarande vara bra på saker för att det ska leda nån vart.

Du spelar ju med i Davids filmer, om än i mindre roller än så länge. Hur ser du på din framtid?

– Den ser hoppfull ut. Åtminstone känns det så nu. Vägen ser lite annorlunda ut för en skådespelerska utan tidigare filmer i sitt cv. Nu när jag har lite att visa upp hoppas jag få göra audition för komedi och drama, så att jag kan få igång min skådespelarkarriär på egen hand. David och jag har försökt rätta till saker som vi känner blev fel i början, som till exempel att jag inte var producent på Lights out. Planen är att vi ska producera saker ihop och vi skriver även på manus tillsammans. Vårt mål var alltid att få göra film tillsammans, så det är det vi jobbar för.

Du har pratat en del om det här med kroppsfixering och hatiska kommentarer på internet. Är det tröttsamt att behöva prata om detta i intervjuer eller vill du säga några ord om det?

– Nä, det pratar jag gärna om. Jag får hyfsat lite negativa kommentarer nu för tiden som tur är. Det var en hel del i samband med att kortfilmen blev viral och då var det något jag beredde mig på att få stå ut med. I Hollywood är det tufft att vara kvinna, hur smal och stereotypt vacker du än är. Jag fick en audition för en roll som beskrevs som rotund – alltså rultig – och så kommer det nog ofta vara för mig utanför de filmer jag gör tillsammans med David. Man måste passa in i idealet för att bara få vara en person. Det är oerhört sorgligt och något jag hoppas kunna vara med och förändra. Jag har inga planer på att gå ner trettio kilo för att erbjudas sexiga huvudroller. Jag spelar hellre en småtjock, knasig karaktär och slipper bli intryckt i en box om hur en kvinna ”ska” se ut. Det finns väl inget tråkigare än att enbart ses som sexig och snygg.

Davids nya projekt är lite oväntat Shazam, om superhjälten Captain Marvel. Hur fick hans karriär den vändningen?

– För mig är det en väldigt naturlig utveckling, men det är ju för att jag känner David och vet hur rolig han är. Han jobbade som animatör länge och har alltid mycket humor i sina filmer, även om det är skräck han gör. New line cinema var så nöjda med Lights out och Annabelle: Creation att det var de som kom med projektet till David som sa ja direkt. Shazam kommer bli en lite annorlunda superhjältefilm med mycket humor, så det känns väldigt spännande.

Kommer du att vara med?

– Ja, planen är att jag ska vara med i alla Davids filmer.

Saknar du Teater Esther och det lilla formatet? Eller är det skönt att nypa sig i armen varje morgon för att vänja dig vid ditt helt nya liv?

– Ja, jag saknar absolut enkelheten när man känner varann utan och innan, och hur roligt det är att göra precis allt från kostym och scenografi till kakorna som säljs i pausen. Jag hoppas kunna hitta en liten teater här i framtiden, men just nu försöker jag hitta min plats i Hollywood som filmskådespelare och producent.


Andra artiklar från Syre Göteborg

Krönika

Gammal lyx är lyxigare

Energi

Lotta Sjöberg

Energi

Hallå där! ...

Zoom

Växande intresse för humle

Radar

”FN-systemet har svikit Myanmars folk”

Radar

Kollaborativ ekonomi bakom friluftsfestival

Radar

SD ökar i hela Göteborg