Med en akut bostadsbrist och ett annalkande 400-årsjubileum byggs det för fullt i Göteborg. Att förtäta staden är ett ledord. Men vad innebär det för de grönområden som så många anser vara viktiga? En av byggplanerna – vid Björkekärr och Härlanda tjärn – har stött på massivt motstånd från närboende och andra.

Från 17-bussens hållplats Spåntorget är det inte en lång promenad ner till Härlanda tjärn. Några hundra meter, där naturen blir alltmer påtaglig ju längre man kommer. Längs vägen passerar du en liten förskola med en lummig utegård som vetter rakt ut mot skogsområdet. Den förskolan planeras att byggas ut från nuvarande två avdelningar till åtta.

Och det artrika skogsområdet utanför grindarna planeras bli plats för två höghus med hyresrätter. Går du än längre ner hittar du en grusplan omgiven av stora träd som är tänkt att bli skola för 550 elever – precis intill ett populärt motionsspår och bara några hundra meter ner till sjön.

Att förtäta staden för att skapa fler bostäder kan ibland gå hand i hand med att skapa en hållbar stad med välutbyggd kollektivtrafik. Men i flera fall blir det en tydlig motsättning mellan bostadsbehovet och behovet av grönområden.

Planerna på att bygga cirka 260 nya lägenheter samt en skola för 550 elever precis vid infarten till Härlanda tjärn har lett till en rad invändningar från de boende. Ett medborgarförslag om att rädda naturen i området och utöka Delsjöreservatet skrevs på av 514 personer, flest av alla medborgarförslag vid tidpunkten.

Kritiska till byggplanerna

Författarna till förslaget är Thomas Nyström och Angelica Petras. Tillsammans med många boende i området har de under lång tid kämpat emot planerna, som de tycker är helt fel av många anledningar.

– Planen ligger väldigt nära Delsjöns naturreservat och går också in i riksintresset för friluftsliv. Den snuddar dessutom på gränsen till strandskyddet. 8ans motionsspår går förbi här och skulle hamna precis bakom skolan och jag tror det skulle skapa en ökad otrygghet med en stor mörk vägg där. Det är inte bara en fråga för oss som bor här, det är ett viktigt område för alla Göteborgare, säger Angelica.

Hon är inte ensam om sina tankar. Den 181 sidor långa samrådssammanställningen från tidigare i år visar att många har tagit upp miljöaspekten och ser området som en grön övergång från bebyggelsen vidare mot Härlanda Tjärn och hela Delsjöområdet. De oroas över hur det skulle påverkas av buller, ökad trafik och fler människor i rörelse.

Bygg inte stadsliknande höghus här och förstör inte skogskänslan, är andemeningen i många synpunkter. Det bryter mot områdets karaktär, menar andra. Många undrar också varför man inte tagit större hänsyn till den naturvärdesinventering som gjorts och som visar att det finns ett flertal fridlysta arter i området, bland annat fem olika typer av fladdermöss och flera sällsynta fågelarter som mindre hackspett, kungsfågel och spillkråka. Vegetationen beskrivs som variationsrik med exempelvis död ved – värdefull för många arter. Flera spridningskorridorer identifierades också på området.

– Småskalig bebyggelse med grönkilar ingår i planeringen av stadsdelen Björkekärr. Stadens grönstrategi talar om behovet av att värna om de gröna kilarna. Bebyggelsen i Träkilen och Robertshöjd ingår dessutom i Göteborgs stads bevarandeprogram med tidstypiska drag från 50-talet. Hur ska denna bebyggelse skyddas när det sprängs 2-våningsgarage i berg och lerjord tvärs över gatan? säger Angelica.

”Byggföretagen lyfter ju fram de områden som är mest lönsamma att bygga på och där det går att få en bra ekonomi: attraktiva områden som inte ligger så långt från centrum.”

Skyddas via detaljplan

Härlanda tjärn ligger mycket nära Delsjöområdets naturreservat och år 2007 föreslog länsstyrelsen att naturreservatet skulle utökas väster- och norrut. Men Göteborgs kommun sa nej, just med anledning av att man inte vet hur framtida byggbehov kommer att se ut i och med att området gränsar till bebyggelse. Istället ville man skydda området via detaljplanen.

Mats Andersson är styrelseledamot i Naturskyddsföreningen i Göteborg och har å föreningens vägnar skrivit ett kritiskt yttrande kring byggplanerna.

– Vi ser det som extra olyckligt att man vill bygga här. Man tar några steg in mot naturreservaten i Göteborgsområdet i högt tempo nu. Det talas visserligen om kompensationer, men man borde visa att nu räcker det: utöka skyddsområdena och sätta en tydlig gräns, var nu än den gränsen kommer att hamna.

Han menar att skydd för ett naturområde via en detaljplan är ett mycket svagt skydd.

– Det är något som kan ändras relativt snabbt med en ny detaljplan.

”Jag förstår dem som protesterar, men man måste försöka titta på argumenten och se om de håller på en samhällsnivå.”

Ekonomiska intressen styr

Han tycker att det finns många andra ställen som det skulle kunna byggas på i kommunen, men att politikerna lyssnar för mycket på de olika byggaktörerna.

– Politikerna har ett hårt krav på sig att det måste byggas mycket och snabbt, men det är inte de som bygger. Och byggföretagen lyfter ju fram de områden som är mest lönsamma att bygga på och där det går att få en bra ekonomi: attraktiva områden som inte ligger så långt från centrum jämfört med nordöstra delarna av stan, där det ju också finns mycket värdefull natur.

Han ger exempel på andra områden som skulle kunna bebyggas: gamla industriområden.

– Men där kostar det mycket att sanera marken, man behöver mer tid på sig för att föra en annan slags dialog och politikerna är för stressade för det, säger han.

Maria Lejon, projektledare för Bostad 2021 där projektet ingår, håller inte med om den bilden.

– Planerna har ju funnits i omkring två år, så jag skulle inte säga att det är en kort och stressad process. Vi har ju som mål att förkorta tiden mellan idé och inflyttningsklar bostad så den kanske kan upplevas som kortare än vanligt, men ambitionen handlar om att få igång ett bättre flyt för att öka takten i bostadsbyggandet, säger hon.

Utreder naturreservat

Emmali Jansson (MP), ordförande i byggnadsnämnden, menar att man med dagens bostadsbrist bygger och behöver bygga på båda dessa typer av områden, samtidigt som man behöver ta hänsyn till naturområdena. Därför röstade hon och flera andra för att ta bort ett av de ursprungliga höghusen som skulle ha stått längst in i naturområdet.

Hon initierade också det beslut som togs i byggnadsnämnden i november att se över möjligheterna att också inkludera området kring Härlanda tjärn i naturreservatet, såsom medborgarförslaget föreslog.

– Jag förstår dem som protesterar, men man måste försöka titta på argumenten och se om de håller på en samhällsnivå. Grundskolor är så otroligt viktiga och det kan vara svårt att lokalisera platser för skolor då de kräver stora ytor, säger hon och fortsätter:

– Området ligger ju precis vid fantastiska Härlanda tjärn och det är värdefullt att kunna bo där även för fler. Det finns ju jättemycket natur precis i närheten.

Fram till den 10 januari var den uppdaterade planen öppen för granskning. Skolans position och riktning har förändrats något och tre höghus nedanför förskolan har blivit två. Men Angelica Petras och Thomas Nyström hoppas att stadsbyggnadskontoret får in lika många synpunkter som vid samrådet tidigare i år.

– Många som bor här har ju flyttat hit för att de vill bo naturnära. Jag tycker man ska tänka mer långsiktig, kanske 400 år framåt. Vad värderar man då? Det gröna har ju ett värde i sig och är inte bara en bit byggbar yta, säger Thomas.

Bostadsbehov

Det svar de har fått från politiker vid olika möten har ofta handlat om det stora naturområdet de ändå har inpå knuten.

– Vi har gjort avvägningar av olika intressen och det är så klart ett bostadsbehov, och dessutom ett skolbehov. Vi har sett att det finns en möjlighet att bygga här utan att gå in i naturreservatet. Och naturområdena är så pass stora att de ändå står sig, säger Maria Lejon.

Men Thomas och Angelica håller inte med.

– Det finns ju studier som visar på att man blir lugnare bara av att ha utsikt mot något grönt. Och de gröna mellanrummen kan vara minst lika viktiga som de större områdena, säger Thomas.

Han får medhåll av Mats Andersson från Naturskyddsföreningen.

– Jag förstår att man kan känna sig arrogant behandlad om man får det standardsvaret. De som bor där nu kommer att få längre till naturen och de som bor näst närmast får ännu lite längre. De här små områdena är viktiga för de närboende, dels ur ett helhetsperspektiv, då det är många områden som försvinner nu. Det är extra viktigt för exempelvis barn, som säkert tycker det är roligare med en ”skräpskog” full av pinnar och annat än en noga skött parkmiljö med klippta gräsmattor, säger han.

Vedertagna hälsoeffekter av natur

Vänder man sig till forskningen så visar den på en rad hälsofördelar med nära grönområden. Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid SLU har sedan mitten av 80-talet forskat på naturens och grönområdens påverkan på människors hälsa och resultaten visar att det har en påtaglig effekt för att återhämta sig från stress och kunna fokusera sin koncentration.

Upplevelsevärden i grönområden som stöder olika typer av rekreation kan sammanfattas i åtta huvudpunkter (se faktaruta) där vissa är svårare att åstadkomma.

– Det som är svårast att skapa är de stora grönområdena där det finns tystnad och rymd, säger han.

Återhämtning för hjärnan

Han förklarar att vi använder oss av en mängd sinnesintryck utöver de fem som vi brukar nämna. Även balans, mjuk beröring som vind mot hud, muskelpositioner, temperaturkänsla och lokomotionssinne (känslan av hur du rör dig i ett rum, reds. anm.) påverkar oss när vi är ute i naturen.

– Besök i naturområden leder till återhämtning från höga stressnivåer men hjälper även en trött hjärna. Vår uppmärksamhetsförmåga kan delas upp i två delar: riktad koncentration, som man exempelvis använder vid kontorsarbete, inte minst vid problemlösning, och spontan uppmärksamhet eller fascination, som exempelvis handlar om att uppfatta prassel i buskar eller en bil som signalerar.

Problemlösning

Vår hjärna kan registrera 11 miljoner informationsbitar per sekund, berättar Patrik Grahn, men vår riktade koncentration kan endast klara att hantera omkring 10–15 stycken per sekund. Rent kognitivt löser vi alltså ett problem i taget. För att klara problemlösning används den riktade uppmärksamheten även till att hålla tillbaka all information som stör: som buller, högar av arbeten man måste ta itu med eller tankar om familjen.

– Om den informationen aggressivt pockar på uppmärksamhet, såsom människoröster, tar det mycket energi. Den kraft att tänka som vi har dräneras snabbt och kan leda till att vi blir glömska, irriterade, sura och ilskna innan vi slutligen riskerar att gå in i väggen.

Därför blir naturen en viktig del i att rensa hjärnan från denna typ av överbelastning.

– Den typ av information som att se blänk i en vattenspegel eller höra fågelkvitter behöver du inte ta beslut om. Du kan vila i upplevelsen; den bara finns där och hjälper till att bokstavligen rensa hjärnan och gör att man kan reflektera över sin vardag, säger han.

Avståndet är avgörande

Att ha nära till naturen är därför viktigt, det visar mängder av studier. Även avstånden har studerats.

– Fem till tio minuter brukar människor vara villiga att promenera, och hur långt du kommer beror på hur gammal du är och om du har något funktionshinder. Sen inverkar också barriärer som exempelvis en kraftigt trafikerad väg. Man brukar tala om 300 meter som en standard. Men redan efter 100 meter sjunker viljan att ta sig ut och efter 700 meter har den minskat på ett förödande sätt. Är det mer än en kilometer så är det nästan bara de riktiga hurtbullarna som går dit, om det då inte finns många upplevelsevärden som lockar, säger han.

Patrik Grahn vill inte kommentera enskilda fall av nybyggnation, men sprider gärna information om sin forskning så att beslutsfattare ska vara medvetna om vad de beslutar om.

– Det är alltid en avvägning man får göra. Det är bra att ha nära till naturen, samtidigt  som man behöver vara vaksam så att inte kärnvärdena i området försvinner.