string(8) "goteborg" Framtidens råvaror finns i havsdjupet - Syre Göteborg
Zoom

Framtidens råvaror finns i havsdjupet

Kan alger vara med och rädda världen? Det tror Sofie Allert, grundare av Swedish Algae factory som använder kiselalgers skal för att öka effekten på solpaneler. Tillsammans med andra algentreprenörer försöker hon visa potentialen hos havets guld.

Det svåraste är att nå ut till solpanelsproducenterna, säger Sofie och citerar dem: ”Alger på solpanelerna? Nej fy fan, det vill jag inte ha”. Sofie skrattar.

Vi befinner oss inne i The Swedish Algae factorys forskningslabb i Botaniska trädgården. Här sker forskningen, men den stora odlingen av alger sker i Kungshamn. Där bygger de just nu ett större växthus för att ta fram kiselalger för att så småningom kunna sälja kommersiellt till solpanelsutvecklare, men i ett första skede när odlingen sker i relativt liten skala till ekologiska hudvårdsproducenter.

Ett av naturens alla under, kiselalger under mikroskop. Swedish Algae Factory

När Sofie Allert gick på Chalmers Entreprenörsskola 2013 träffade hon forskaren Angela Wulff som upptäckt att kiselalger under Arktis is både fångar upp synligt ljus och skyddar sig mot UV-ljus. Sofie, som tidigare skrivit uppsatser om alger, gick vidare med projektet att försöka skapa miljönytta med hjälp av kiselalger. Strax därefter startades den i dag internationellt uppmärksammade Swedish Algae factory. Men förutom att bara odla kiselalger i ett slutet system använder de sig av näring i form av vatten som är avfall från andra industrier. Sofie Allert betonar att de därmed cirkulerar näringsämnen.

– Kväve och fosfor används oftast på våra åkrar som konstgödsel och medan kvävet produceras ur luftens kväve med hjälp av naturgas bryts fosforn i gruvor, framförallt i Marocko.  Ju mer fosfor som bryts, desto sämre blir vår mat, på grund av det kadmium som finns i fosformalmen och som sprids på åkrarna. Dessutom finns problemen med att det släpps ut för mycket kväve och fosfor i naturen som leder till övergödning av våra hav och sjöar. Det mest rimliga sättet att hantera detta på är att börja återvinna och recirkulera kväve och fosfor.

Men i dag finns det ingen som vill göra den miljötjänsten, eftersom det inte går att få betalt för arbetet. Det Sofie såg som den enda lösningen var att kommersialisera en biomassa som lever på fosfor och kväve, men som också går att sälja. Att det dessutom är alger som används till att skapa miljöbättre produkter gör att företaget gör ”dubbel miljönytta”.

”Det finns också möjligheter att lägga en algodling i närheten av åkrar som läcker mycket kväve och fosfor.”

Sofie Allert blev vd för Swedish Algae factory som 25-åring. År 2030 har hon tänkt att företaget ska ha 30 algfabriker världen över. Tobias Jansson

Mikroskopiskt små

– Kiselalger producerar 20–25 procent av allt syre vi andas in, men de gör inte så mycket väsen av sig. De är mikroskopiskt små och bruna, berättar Sofie Allert.

Kiselalgerna växer bland annat i bottensediment och fäster sig på saker. I algfabriken odlas de på biofilmer. Algen bygger en slags glasbur av kisel, det vill säga kiselalgernas skal och det är denna bur som företaget utvinner och försöker använda på olika sätt industriellt.

– Bentiska kiselalger är designade för att fånga upp solljus effektivt, trots att de lever på havets botten, så nu jobbar vi ihop med solpanelsindustrin för att kunna öka effektiviteten på solpaneler. Det har visat positiva resultat i labb och nu har vi börjat testa på marknaden. För de solceller som finns i dag ökar vi effekten med 4 procent, men i en ny typ av solcell (DSSC) har vi sett att vi kan öka effekten på solcellen med så mycket som 30–60 procent.

Övervakning av algodlingen hos Swedish Algae factory. Tobias Jansson

Naturligt UV-filter

Alger har blivit alltmer populärt att använda över hela världen, i allt från mat till olika avancerade tekniska lösningar. Men enligt Sofie är de först i världen att använda det till solceller.

– Det finns ett liknande bolag i USA. Men de fokuserar på att använda materialet i färg, för att omvandla kemikalier till mindre miljöfarliga ämnen.

Men the Swedish Algae factory nöjer sig inte med att ge sig in i solscellsindustrin. De små kiselalgerna visar sig nämligen ha fler fantastiska egenskaper.

– På havsbotten där kiselalgerna växer finns nästan inget rött eller gult ljus, utan mest UV-ljus. Så kiselalgerna har lärt sig att skydda sig mot UV-ljus. Detta forskar vi mycket på och har börjat titta på hur de kan användas som ett naturligt UV-filter inom både färg och solskydd.

I den anläggning som byggs i Sotenäs kommun i Kungshamn odlas nu de alger som främst kommer säljas till den ekologiska skönhetsindustrin, men de kommer även att användas till vidare tester inom solpanelseffektivisering och UV-ljusblockering.

Att torka alger är ett sätt att bevara dem längre. Swedish Algae Factory

Kisel för kosmetika

Kiselämnet som algens skal består av kallas för silica och är eftertraktat som ingrediens i kosmetika. Ofta i hudvårdsprdukter man köper är silica syntetiskt framställt. Det används exempelvis för att hålla fukt i olika ansiktskrämer och eftersom hudvårdsindustrin skriker efter ekologiska och naturliga alternativ är dessa alger högt eftertraktade och beställningar börjar nu ramla in.

– Bolaget grundades i tanken på att vi ville göra så mycket miljövänlig nytta som möjligt och för att visa att man kan göra något klimatpositivt och cirkulärekonomiskt.

Swedish Algae factory plockar lokala sorter av kiselalger som de låter föröka.

– Alger är fruktansvärt tåliga kulturer och de växer väldigt snabbt. Det kritiska är att de har olika faser som de växer i och vi måste hitta det perfekta tillfället att skörda för att behålla tillväxten.

Utöver den nytta algerna redan gör genom att ”käka” fosfor och kväve absorberar de dessutom koldioxid, från såväl fiskar i vattnet som människor och annat på land.

Alger är ingen bristvara heller, tvärtom ser vi hur algerna förökar sig allt mer på grund av övergödningen.

När Swedish algae factory är färdiga med sin produkt är den vit och porös som florsocker. Tobias Jansson

För att öka effekten på solpanelerna krävs 0,02 gram per kvadratmeter. Och för att få fram 1 gram av den färdiga produkten krävs sex gram kiselalger.

– På en kvadratmeter yta går det att odla 20 gram kiselalger på en vecka. Vi har tänkt odla 30 kilo kiselskal per år i den nya anläggningen, men planerar samtidigt för en ny anläggning som ska producera ett ton till år 2020.

Förevisning av några av de vanligaste, ätbara, tångsorterna. Johanna Stål

Tång som näringstillskott

En bit norrut i Bohuslän ligger Catxalot, ett annat företag som satsat på alger. I butiksboden i Havsstenssund går det att köpa tångsalt, tångguider, ansiktsmask av tång, kurser i tångmatlagning och biljetter till tångsafaris.

Företaget odlar inte själva tång utan plockar det i det vilda, i naturens skafferi. Ett annat svenskt företag, Simris Alg (i Simrishamn), gör också ätbara produkter av alger, och de har egen odling.

Linnea Sjögren, som driver Catxalot ihop med sin man, säger att det är en bransch på uppgång och att de får mycket uppmärksamhet, men att de måste få upp försäljningen och tjäna mer pengar för att det ska gå att leva på.

– Vi tror så klart att det finns en bra framtid för tång. Det har stor chans att kvala in som så kallad superfood som kan odlas utan att ta några resurser i anspråk.

”Det har stor chans att kvala in som ett så kallat superfood som kan odlas utan att ta några resurser i anspråk.”

Linnea Sjögren berättar om olika algsorter på en tångsafari vid Bohuskusten. Johanna Stål

Linnea Sjögren tror på odling av alger när det kommer till storskalig försäljning, men att plocka i det vilda för husbehov.

– Jag tror att vi kommer använda tång som ett näringstillskott i maten och att vi då helt enkelt tillsätter lite mald tång i såser, grytor, soppor, röror, pannkakssmet etcetera för att få i oss jod, antioxidanter och annat nyttigt. Dessutom tror jag att vi kommer att använda tång i gastronomiska sammanhang, som picklade alger, ätbara tångskålar och rökt tång. Färdigmatsindustrin kommer tillsätta tång i maten för att förhöja smaken, näringsvärdet och inte minst för att verka finare och bättre.

Så framtidens råvaror hittar vi i havet, det är bara att sätta i gång att dyka.

Jonas Pettersson på Catxalot dyker mer än gärna efter tång. Johanna Stål

Andra artiklar från Syre Göteborg

Krönika

Det kostar att få stöd av Sverigedemokraterna

Energi

Allt fler kvinnor föder barn efter 49

Glöd – Ledare

Låt inte nazisterna förpesta hela städer inför valet

Zoom

Knivskarp Chelsea Manning imponerade på festival

Radar – Nyheter

Ny konsthall ersätter Järnhallen på Ringön

Radar – Nyheter

Tillåtet att grilla på egen tomt igen

Radar – Nyheter

USA:s högerextrema lämnar gatan för internet