Går det att få människor att lägga sina fimpar i en askkopp istället för på marken, om man dekorerar askkopparna på ett annorlunda sätt? Trafikkontorets nya undersökning visar att det har betydelse, men att vissa askkoppar snarare fick rökarna att slänga fler fimpar på marken.
Nu satsar Trafikkontoret i Göteborg på att förändra människors beteenden genom att använda sig av nudging. I ett försök att komma åt problemet med cigarrettfimpar i stadsmiljön har de placerat ut askkoppar i olika färger, för att se om det ökar rökarnas benägenhet att fimpa i en askkopp istället för på marken. Experimentet genomfördes ihop med A win win world, en organisation som utbildar och informerar om just nudging.
Begreppet nudging är relativt nytt, och beskrivs som ett sätt att ge människor en liten knuff i ”rätt” riktning mot en beteendeförändring som oftast handlar om att bete sig mer hållbart eller hälsosamt – eller, som här, skräpa ner mindre. Det dök upp som begrepp 2009 efter att Cass Sunstein och Richard H Thales bok Nudge: Improving decisions of health, wealth and happiness, släpptes i USA.
I regeringens nya strategi för hållbar konsumtion tas nudging upp som ett verktyg man vill använda sig mer av. Det forum för miljösmart konsumtion som regeringen nyligen gett i uppdrag till Konsumentverket att starta kommer bland annat att erbjuda expertis inom nudging. Så det är en metod som vi kommer se mer av framöver.
”Göteborgs stad såg en trend vad det gällde nedskräpning i staden. Överlag så har nedskräpningen minskat de senaste åren i Göteborg, med undantag för just cigarrettfimpar som istället ökat.”
Katharina Paoli är en av A win win worlds grundare och hon medverkade i projektet.
– Göteborgs stad såg en trend vad det gällde nedskräpning i staden. Överlag så har nedskräpningen minskat de senaste åren i Göteborg, med undantag för just cigarettfimpar som istället ökat. Staden ville testa ett nytt sätt att ta sig an problemet med nedskräpning och valde att undersöka om nudging kan minska antalet fimpar på gatorna.
A win win world tog fram en beteendeanalys som visade att tillgänglighet och synlighet var två viktiga faktorer som rökare uppgav att de saknade.
I experimentet valde de att placera ut tre olika askfat vid spårvagnshållplatserna i centrala Göteborg. Det var en riktigt färgstark i orange, den andra var ett askfat dekorerat av lokala konstnärer och ett var traditionellt svarta, ungefär som de man är van att se i stadsmiljön. Dessa tre askkoppar ställdes sedan mot några kontrollplatser som inte hade några askfat alls.
– Vi tycker att resultatet är fascinerande! Vår beteendeanalys visade att tillgänglighet och synlighet var två viktiga faktorer som rökare i Göteborg uppgav att de saknade. I intervjuer uppgavs det att man tycker att det finns för få askkoppar i staden och att de är för osynliga. Därför satsade vi på att placera ut askkoppar där det tidigare inte funnits några – på spårvagnshållplatserna. Vår hypotes var att alla tre sorters askkoppar som vi testade (svarta, orange och konstnärligt dekorerade) skulle kunna minska nedskräpningen jämfört med hur det varit tidigare. Men det visade sig att de svarta askfaten ökade nedskräpningen i stället för att minska den! De orange och konstnärligt dekorerade hade dock ett bättre resultat jämfört med de svarta.
Deras teori är att de svarta askkopparna aktiverade en önskan att röka, men försvann ur tanken till dess att det var dags att fimpa. De färgglada askkopparna var tillräckligt synliga för att kommas ihåg ända tills cigaretten var slut.
Men frågan är om det betyder att även de färgglada askkopparna på sikt kommer trigga röksug snarare än uppmuntra till fimpning. Det återstår fler tester för att se.
– Trafikkontoret planerar att gå vidare med resultatet och förhoppningsvis göra ytterligare studier, avslutar Katharina.
