Zoom

Ekologisk mat som klassfråga

Klyftorna i Göteborg växer och möjligheten att köpa ekologisk mat blir allt mer en klassfråga. För Hammarkullebon Lume Stokaj, som flydde från Kosovo för tio år sedan, är det en lyx att äntligen ha råd att köpa ekologiskt till sina barn.

När vi var gömda var en krona i skillnad väldigt mycket. Jag köpte alltid det som var billigast, säger Lume Stokaj.

Hon sitter i sin soffa i ett radhus i Hammarkullen, Göteborg och tittar ut på träden där bakom. Radhuset kunde hon och hennes man stolt köpa när de äntligen fick uppehållstillstånd och kunde sälja sitt gamla hus i Kosovo, som de flydde ifrån för tio år sedan. Lume är miljöengagerad och brinner för ekologisk mat, men hon är medveten om att det inte alltid går att leva som man vill.

Vi matas dagligen med budskap om hur vi bör äta och de flesta vet att miljön påverkas av att vi äter fel. Samtidigt har det alltmer blivit en klassfråga att äta miljöbra i form av ekologiskt, där de som har det bra ställt har råd att köpa eko medan de med mindre pengar inte alltid kan välja.

Att den ekologiska mjölken är en krona dyrare kan vara avgörande för dem som lever på marginalen – särskilt om de har många munnar att mätta. För att inte tala om ekologisk gurka som är nästan dubbelt så dyr som icke-eko.

I en av de senaste undersökningarna som presenterades i Metro kostade en konventionell matkasse med 13 varor 255 kronor, och den ekologiska 345 kr. Alltså 90 kronor dyrare. Visst går det att välja andra typer av varor, mer rotfrukter etcetera, men prisskillnaden kvarstår.

I dag har Lume Stokaj fast jobb och familjen har uppehållstillstånd och hon känner att de äntligen har möjlighet att leva som de vill.

Jagade extrapriser

För Lume har ekologiskt länge varit en stressfaktor. Hon och hennes familj har dessutom levt tre år som gömda, efter att de flydde från Kosovo.
Tack vare organisationer som stöttar gömda flyktingar ekonomiskt fick familjens sex medlemmar 3 000 kronor att köpa mat för i månaden – men det är en summa som bara räcker till ren överlevnad.

– Då gick jag alltid och kollade reklamblad för vad som var billigast var och jag köpte sådant som var kvar från dagen innan och hade nedsatt pris.
Samtidigt lärde hon sig mer och mer om miljöfrågor. För tre år sedan började hon arbeta som måltidsbiträde på en skola och fick tillsammans med kollegorna se filmer om hur bananplantager besprutades och hur dåliga arbetsvillkoren var på kaffe- och kakaoplantager. Hon började köpa hem mer ekologiskt, även om det var dyrare.

– Kaffe, bananer och kakao köper jag alltid ekologiskt. Och mjölk. Även om jag inte har råd, så har jag bestämt mig för att köpa ekologiskt på vissa saker.

Men när de levde som gömda var inte ens det möjligt och hon tänkte ofta på att hon borde köpa ekologiskt.

– Särskilt när man har barn såklart. Jag vill ju ge mina barn det bästa. Jag fick se en film om hur barn efter att ha druckit ekomjölk i en vecka fick mindre gifter i urinen och efter det köpte jag ekologisk mjölk, även om jag inte hade råd egentligen. Man behöver inte dricka så mycket mjölk, vi fick ta lite mindre istället.

”Den konventionella maten i dag är subventionerad, den betalar inte sitt rätta pris.”

Rikard Warlenius forskar i humanekologi vid Lunds universitet.

Uppväxt på landet

Lume minns sin uppväxt på landet i Kosovo. Hennes familj var i princip självförsörjande, de odlade till och med vete och gjorde eget bröd. De flesta runt henne hade det likadant och begreppet ekologiskt hörde hon talas om först när hon kom till Sverige.

När kriget kom handlade det mest om liv och död, det gick inte att tänka på så mycket annat. Men även efter kriget har folk det tufft ekonomiskt i Kosovo och har inte kunnat tänka så mycket på miljöfrågor.

– Jag var i Kosovo förra året och frågade efter “bio” som ekologiskt kallas där, men det fanns knappt. Men det är många som odlar själva fortfarande och då ofta ekologiskt utan att de tänker på det.

Lume bor i miljonprogramsområdet Hammarkullen i Göteborg, där över 50 procent av de boende är födda utomlands. Bland hennes vänner pratas det inte så mycket om miljöfrågor, men det finns en hel del frågor om ekologiskt.

– Häromdagen var det en som undrade ”gurkan är inplastad – hur kan det vara ekologiskt?”. De har massa frågor. Jag har en vän som frågar ”hur ska jag veta att det stämmer att det är ekologiskt?” Det finns en stor skepsis, man vill inte bli lurad.

Lume tycker det är bra att skolorna satsar mycket på ekologiskt, även om hon märker att de också försöker spara in pengar genom att välja det billigaste (utom när det gäller kött, mjölk och bananer som alltid måste vara ekologiskt i Göteborg). Däremot är hon skeptisk till att skolorna slänger så mycket fin mat, fint ekologiskt kött som åker rakt ner i soporna när det finns många som skulle behöva den maten.

– Vi frågade om vi fick ta med överbliven mat till ett kafé för hemlösa, men fick blankt nej, berättar Lume.

För den som inte har råd med ekologiskt tipsar Syre Göteborg:

Högre betalningsvilja

– Den konventionella maten i dag är subventionerad, den betalar inte sitt rätta pris, säger Rikard Warlenius, forskare i humanekologi, i en artikel i Internationalen. Dessutom tar affärerna ut ett högt pris för ekologisk mat eftersom det finns en betalningsvilja hos många konsumenter, påpekar han.

Rikard Warlenius menar att höginkomsttagare framstår som miljövänligare eftersom miljöfrågan främst kommit att bli en fråga om privata konsumtionsval. Men han menar att just våra konsumtionsval har marginell påverkan på miljön och att höginkomsttagare med sina flygresor, stora bostäder, fler bilar och prylar snarare är mindre miljövänliga.

Visst lever fattiga oftast mer miljömedvetet eftersom de konsumerar och flyger mindre, åker mer kollektivt och cyklar mer. Men hur ska man göra för att även fattiga ska ha möjlighet att köpa ekologiskt? Det handlar inte enbart om miljöpåverkan utan också om hälsa, att ha möjlighet att äta mat som inte besprutats.

I dag satsar flera lågpriskedjor som Lidl, Willys och City Gross på ekologiskt och miljömärkta varor, men prisskillnaden är ändå stor. Att fler konsumenter handlar ekologiskt leder till att priserna sjunker men en annan väg är politiska beslut som handlar om exempelvis ökat stöd till ekologisk produktion eller att sänka momsen på ekologiska livsmedel.

– Vi vill göra en storskalig satsning på hållbar mat (ekologisk och vegetarisk), huvudsakligen i den offentliga maten, säger Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Det är viktigt att barn och ungdomar får med sig en bra grund och en erfarenhet av att hållbar mat är god, som de sedan tar med sig när de flyttar hemifrån och bildar familj. För det behöver staten subventionera den offentliga maten och även utbilda de som arbetar i bespisningen.

Därutöver tycker Jens Holm också att det behövs omställningsbidrag för producenter att ställa om till ekologisk produktion, samt att en del ekomat subventioneras genom sänkt pris eller sänkt moms.

– Men det är lite svårare eftersom det finns regler kring konkurrens och moms på EU-nivå, berättar Jens.

Men att det är en klassfråga är han övertygad om.

– Ja det är det, och vi som politiker måste ta ett ansvar för att överbrygga den klasskillnaden.

Politiska mål

De flesta partierna stödjer idén om mer stöd till ökad ekologisk produktion. Dock är deras fokus på det olika starkt. För Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet ligger det som ett viktigt fokusområde, medan det hamnar lite längre ner i listan hos övriga partier.

Även Miljöpartiet tycker att det är viktigt att det satsas på ekologiskt i kommunala verksamheter, såsom förskolor och skolor. Målet för Göteborgs stad till 2018 är att 50 procent av all mat ska vara ekologisk och 100 procent av köttet. Dessutom uppmuntrar staden de offentliga verksamheterna till att servera mer vegetariska luncher.

– Jag har svårt att se vad som kan göras för att hålla priserna nere på ett handfast sätt. Dels finns det ju ingen statlig (eller kommunal) prisreglering utan fri marknad och dels är en av drivkrafterna bakom ekologisk produktion att det går att få mer betalt. Som i många andra sammanhang, när vi pratar om ekonomiska incitament för omställning eller ekonomiska styrmedel, hanterar de inte ekonomiska skillnader hos användarna eller konsumenterna. Det gäller ju det mesta där konsumentmakten kommer in eller exempelvis trängselskatt. Så min ingång i det är att det är de ekonomiska klyftorna som behöver jämnas ut, säger Ulf Kamne, miljöpartist och vice ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg.

Med tanke på att alla partier fäster vikt vid det så finns det anledning att tro att vi kommer se mer stöd till ekologisk produktion och därmed ökad tillgänglighet för alla i framtiden. I regeringens nya livsmedelstrategi som släpptes i slutet av januari finns bland annat ett inriktningsmål för ökad ekologisk produktion och konsumtion.

Den 7 februari meddelade miljöministern Karolina Skog att en del av handlingsplanen är att 30 procent av all mat som odlas i Sverige ska vara ekologisk till år 2030 och att 60 procent av allt som äts på skolor, äldreboenden och sjukhus ska vara ekologiskt. Steg i rätt riktning som dock skulle behöva kombineras med satsningar på att minska de ekonomiska klyftorna för att få effekt på de allra fattigaste möjligheter till att äta ekologisk mat även utanför skolan.