Zoom

Det segregerade civilsamhället

Det är ingen hemlighet att det är tanterna som fixar kyrkkaffet. Kvinnor är språkvänner, hockeymorsor och kulturtanter. Ingen blir heller förvånad av att se traditionella herrar på styrelseposter i bostadsrättsföreningar och idrottsförbund, som roddare på festivaler och i olika bygg-gemenskaper. Människor med funktionsvariationer får bara plats på vissa ställen, ungdomar verkar inte engagera sig alls och icke-binära syns bara på Pride. Civilsamhället är segregerat. Men är det egentligen ett problem?

Faktorer som påverkar

Ur rapporten ”Folk i rörelse”:

• ”Att arbeta ideellt innebär förstås ytterligare ansvar och arbetsuppgifter utöver förvärvsarbete och hemarbete. Vi har sett att omkring 10 procent av alla de som arbetar ideellt uppfattar det som ett tvång. Man bör därför inte romantisera det ideella arbetet eller bortse från alla de uppoffringar människor gör.”

• ”Med det sagt, tycker ändå människor ofta att det ideella arbetet är lustfyllt och meningsfullt. Dessutom lär man sig, får goda vänner och självförtroende genom engagemanget. Vi har också kunnat visa att de som arbetar ideellt oftare än andra ägnar sig åt politisk påverkan. Vi kan anta att det betyder att de som redan har något större resurser också får ytterligare resurser av att arbeta ideellt.”

Könssegregeringen

”Skillnaderna mellan traditionellt kvinnligt och traditionellt manligt engagemang illustreras tydligt inom kulturen ...”

Dinosauriefenomen

Lars Svedberg, professor vid Ersta Sköndal högskola, institutionen för social vetenskap. Markus Crépin Sundström

Ekonomins roll

Några som lyckas

”Vi vill att alla ska känna sig lika välkomna. Djurintresset binder oss samman, oavsett vilka vi är”

Hur ser framtiden ut?

Emma Öhrwall, studiehandläggare för miljö och omställning på Studiefrämjandet Göteborgsregionen, talar om nya sätt att engagera sig på och hur det fungerar att vara en aktivist utan organisation. Malin Aghed