Radar · Nyhet

Chalmersforskare vill minska matsvinnet

Att konsumenter slänger stora mängder mat är de flesta medvetna om idag. Men mycket förgås också på vägen mellan producent och butik. Det vill Chalmersforskaren Kristina Liljestrand ändra på.

”Var tredje matkasse vi köper slängs i soporna” är ett budskap som nått ut till många svenskar de senaste åren. Men färre har kanske koll på att mycket svinn också uppstår på vägen till konsumenterna.

Varje år slängs nästan 250 000 ton mat hos producenter och i detaljhandeln i Sverige. Kristina Liljestrand som forskar på grön livsmedelslogistik vid Chalmers har i sin nya avhandling studerat problemet och identifierat lösningar.

– Man kan säga att det finns två typer av svinn, säger hon. Den ena är att datumen går ut eller att frukt och grönt är för länge i systemet och blir dåliga; den andra är kasserade förpackningar.

En av anledningarna till att mat blir dålig innan den når konsumenten är svårigheter i att matcha utbud och efterfrågan.

– Det är inte alltid lätt, särskilt inte vid högtider. Fram till den 23:e december är det en stor efterfrågan på julskinka, men den 25:e december är det ingen som vill köpa det längre, säger Kristina Liljestrand.

I dag rear allt fler butiker ut varor istället för att slänga dem. Det är positivt, tycker Kristina Liljestrand, men för att nå roten till problemet krävs ett helhetsgrepp – vilket inte är någon lätt sak.

– Livsmedelssystemen är så stora att även de som arbetar med dem har svårt att veta varför svinnet uppstår. Att visualisera och få en förståelse är därför en viktig pusselbit, säger hon.

Aktörerna kan även se över sina prioriteringar, exempelvis genom att i perioder sänka kraven på butikssortimentet.

– I dag har vi väldigt höga krav på ett brett sortiment och en hög servicegrad, men ju mer vi pressar på, desto mer svinn kan det bli för produkter med kort hållbarhet.

För att lyckas med lösningarna är den allra viktigaste faktorn samverkan, säger Kristina Liljestrand. Samtliga lösningar som hon identifierat i sin studie innefattar två eller tre olika aktörer.

– Det är verkligen svårt att göra något åt problematiken som ensam aktör. Därför är det väldigt viktigt man samarbetar, säger hon.