string(8) "goteborg" Barnen som lånade ut sina röster - Syre Göteborg
Energi – I blickfånget

Barnen som lånade ut sina röster

Hammarkullen var inte bara ett fotoprojekt. Det var en stor del av hans liv. Det har fotografen Jens S Jensen berättat om sin dokumentation av en stadsdel som fick låna hans röst under 40 år. Nu visas hans bilder i Hammarkullen Konsthall, tillsammans med skildringar av barn och unga från en helt annan tid: De Hallwylska barnen. Utställningen heter Barn av sin tid.

Jag möter Hendrik Zeitler och hans två barn i det som kan kallas för Göteborgs enda tunnelbanestation, även om det så klart bara är spårvagnar som går hit. I själva ankomsthallen och längs rulltrapporna, hänger ett urval av Jens S Jensens bilder. Hendrik Zeitler är en av de ansvariga för utställningen.

– Jag tyckte det var självklart att Jens S Jensen skulle ställas ut här. Han har följt Hammarkullen under lång tid och har tagit människorna här på allvar. Han pratade inte över huvudet på dem, utan gick omkring med bandspelare och intervjuade de boende och även arkitekter, poliser och väktare. Det är det som är det unika, att han följde människorna under 40 år, även långt efter att de själva flyttat härifrån, berättar Hendrik Zeitler.

Han sitter i det konstnärliga rådet för Hammarkullen Konsthall och har tagit fram utställningen tillsammans med curatorn Niclas Östlind, som var en nära vän till Jens S Jensen. Jensen själv gick bort 2015, två år efter att han publicerat sin fjärde bok om Hammarkullen. Den första kom ut 1974 och han nådde internationell berömmelse för sina närvarande bilder på barn och ungdomar, i det som på den tiden var ett relativt nybyggt miljonprogramsområde.

– Hammarkullen fick sin historia berättad tack vare Jens S Jensen. Jag uppskattar hans empati och hans ihärdighet, att han följde sitt projekt på ett konsekvent sätt. Han höll på med projektet fram till sin död, säger Hendrik Zeitler.

Jens S Jensen föddes i Stockholm, men slutade sina år i Kortedala. Hans 40-åriga dokumentation av Hammarkullen resulterade i både text och foto i de böcker som kom ut 1974, 1982, 1995 och 2013. Hendrik Zeitler

Jens S Jensen bodde själv en tid i Hammarkullen. Han var ingen vanlig besökare som kom till förorten för att exotisera och frikoppla bilderna från dess historia. Han lyckades ge Hammarkullen en identitet som avvek från skildringarna i media. Han återvände, mötte samma människor och tog nya bilder i nya epoker, vilket avspeglas tydligt i miljön och i kläder och frisyrer. Barn som blir tonåringar, och tonåringar som blir vuxna.

Även om Hammarkullen Konsthall inte är en utställningslokal i klassisk bemärkelse är det omöjligt att undgå att spårvagnsstationen också agerar rum för bektraktelse. Många stannar upp, tittar på bilderna och läser på skyltarna. Det finns bänkar och texthäften för den som önskar kontemplera.

Men utställningen består inte enbart av det personliga, nyfikna tilltalet som Jens S Jensen erbjuder. Mittemot Hammarkullebarnen hänger bilder från Hallwylska museet i Stockholm, tagna av en okänd fotograf. Bilderna skildrar ett sent 1800-tal. Barn och unga från välbärgade familjer poserar kantigt i arrangerade miljöer. Det blir en nästan övertydlig motpol till 1970-talets Göteborg. Och det som förenar dem är att de alla är barn av sin tid, men med olika förutsättningar.

– De är med för att berätta en annan historia. Vissa får rysningar av bilderna. Barnen känns som statister i sitt eget hem, till skillnad från Hammarkullebarnen som känns väldigt avslappnade och lössläppta, säger Hendrik Zeitler.

Love och Matti Hörnell Zeitler är två av dagens barn i Hammarkullen. Hendrik Zeitler känner tydligt att livsglädjen och spontaniteten i Jens S Jensens bilder påminner om hans egna barn. Jenny Luks

Utställningen breder ut sig i större delarna av stationen. I övre hallen visas en film med ett av de dokumenterade barnen. Hon är nu vuxen och berättar om hur hon kände sig sedd av Jens S Jensen. Hendrik Zeitler har själv mött Jensen flera gånger och besökt honom i hans hem.

– Han var samhällsintresserad. Han ville alltid ta de svagas parti och skildrade till exempel Volvoarbetare i flera av sina böcker. Han delade med sig mycket och han visade mig sitt arkiv och spelade cello för mig. Han var genuin och väldigt trevlig, berättar Hendrik Zeitler.

Han är själv fotograf och bor i Hammarkullen sedan år 2 000. Han är rotad här efter så många år och har inga planer på att söka sig vidare, till skillnad från många av vännerna som bodde här tillfälligt under studieåren. I stället har han fördjupat sin relation till närmiljön, naturen, innergårdarna och husen. 2014 gav han ut boken 424. Han fotograferar inte människor, utan snarare spår av människor.

– Jag började fota ganska sent i Hammarkullen och känner på något sätt, även om begreppet arvtagare är lite starkt, att jag fortsätter med Jens S Jensens visuella tradition. Även om det är en annan tradition, så har vi det visuella gemensamt. Kanske kommer jag fota även människor i framtiden, men det finns så många andra historier att berätta, säger Hendrik Zeitler.

En utställning om synliggörandet av samtiden

Utställning: Barn av sin tid
Fotograf: Jens S Jensen
Plats: Hammarkullen
Konsthall
Pris: Fri entré

Barnen är rastlösa och försöker roa sig medan vi samtalar. De åker upp och ner i hissen och stojar runt framför kameran. De är födda och uppvuxna här, precis som barnen i Jensens bilder, men samhället är i ständig förändring.

– Jens S Jensen var ett viktigt tidsvittne. Många av barnen i Hammarkullen hade sociala problem på den tiden, använde droger och hade frånvarande föräldrar. Även om det finns problem i form av till exempel fattigdom nu också, är skolan bättre på att fånga upp barnen, och föräldrarna är mycket mer närvarande. Men barnens livsglädje och spontanitet i Jens S Jensens bilder är något jag ser hos mina egna barn, avslutar Hendrik Zeitler.

Jens S Jensen
Jens S Jensen
Öppna i helskärm
1 / 2

Andra artiklar från Syre Göteborg

Krönika

Gammal lyx är lyxigare

Energi

Lotta Sjöberg

Energi

Hallå där! ...

Zoom

Växande intresse för humle

Radar

”FN-systemet har svikit Myanmars folk”

Radar

Kollaborativ ekonomi bakom friluftsfestival

Radar

SD ökar i hela Göteborg