Under 18 månader har fixoteken testats av Göteborgs stad i samarbete med bland andra de kommunala bostadsbolagen. Syftet har varit att skapa platser för att minska avfall, byta saker, låna verktyg, laga kläder och reparera cyklar, möbler, elektronik och annat. Dessutom har besökarna haft möjlighet att lämna avfall till en miniåtervinningscentral. Fixoteken har också fungerat som en social mötesplats med möjlighet till delaktighet och medskapande samt tillfälle för exempelvis arbetsträning.

– Vi har i princip endast fått positiva reaktioner, med undantag för några få som blivit besvikna när de efterfrågat specialverktyg som inte funnits. Många har blivit glatt överraskade att det är gratis att låna hem verktyg samt att använda verkstäderna och syhörnan. Fixoteken har även varit en mötesplats där de sociala mötena varit uppskattade, som att sitta och sy tillsammans med sina vänner eller prata med personalen över en kopp kaffe, säger Natali Kjernell som är biträdande projektledare.

Otillräckligt med avfall

Även om fixoteken har varit lyckade när det kommer till återbruk och delaktighet för de boende i de fyra stadsdelarna, har förhoppningen om större avfallshantering inte blivit lönsam för förvaltningen Kretslopp och vatten, som också varit en del i projektet. Det har helt enkelt inte samlats in tillräckligt mycket avfall.

– För Kretslopp och vattens del har detta varit ett projekt som inte gett den utdelning vad gäller avfallsinsamling och förberedelse för återbruk som man bedömer hade behövts för att kunna motivera fortsatt drift. Projektet har gett fint resultat vad gäller funktionen som mötes- och bytesplats men där kan inte Kretslopp och vatten vara med och finansiera med avfallstaxan. Förvaltningen kommer emellertid att stödja de lokala fixoteken, vid behov, med avfallskompetens, säger Amanda Österlin La Mont, också biträdande projektledare.

Bergsjöns fixotek läggs ner

Projektets avslut siste september innebär dock inte nödvändigtvis att fixoteken kommer att försvinna. Kommunen kommer fortsätta att vara involverade i driften, men huvudansvaret ligger fortsättningsvis på andra aktörer. Fixoteket i Rannebergen kommer drivas vidare av Bostadsbolaget i samarbete med volontärer. I Hammarkullen ska Bostadsbolaget samarbeta med Angereds stadsdelsförvaltning och Hyresgästföreningen.

Majornas fixotek kommer eventuellt att drivas av Familjebostäder och Majorna-Linné Stadsdelsförvaltning men det är ännu oklart och projektledarna jobbar vidare med att hitta lösningar tillsammans med en lokal förening och engagerade personer från området. I Bergsjön läggs fixoteket helt ner.

Mindre behov av bil

Utvärderingen som presenteras på onsdagen visar att konceptet fixoteket fungerat bra som en åtgärd för att öka hushållens medvetenhet om resurshushållning och förståelse för avfallshantering. Men även om tillgängligheten till avfallstjänster och möjligheter för att förebygga avfall ökat går det inte att utläsa om de faktiska materialflödena för återanvändning och insamling av farligt avfall och elektronikavfall påverkats.

– Detsamma gäller om fixoteken och miniåtervinningscentralerna faktiskt påverkat nedskräpningen i områdena. Mer utredning och forskning krävs för att utreda dessa effektmål, och även för att kunna svara på om de boendes upplevelser av tillgänglighet, omfattning och tydlighet av avfallstjänster och möjlighet till förebyggande av avfall har ökat, säger Amanda Österlin La Mont.

18 månader för kort tid

Mellan 1 april 2018 och 1 april 2019 hade fixoteken omkring 10 000 besökare. 1 890 använde verkstäderna, 550 deltog i reparationseventen och 530 personer lånade hem verktyg och 5810 kilo har lämnats in på fixoteken för återanvändning, rapporterar de ansvariga.

Enligt en undersökning uppger 31 procent av de boende i områdena att de har fått en ökad förståelse för vikten av att återbruka och sortera. Men 18 månader är för kort tid och beteendeförändring tar tid, anser projektledarna. Om Göteborgs stad har målet att förebygga avfall måste det finnas någon förvaltning som tar det ansvaret, menar de.

– Slutsatserna är att det behövs långsiktig finansiering och bemanning, att lokalens placering och öppettider spelar stor roll, att den lokala förankringen är viktigt och att projektgruppen bör ha ett tydligt fokus och mål, säger Amanda Österlin La Mont.

Natali Kjernell fyller i:

– Fixoteken som projekt har varit ett unikt samarbete mellan kommunala aktörer, ideell sektor och akademi. Att samla många olika aktörer i samma rum, med olika mål och förutsättningar, och försöka hitta sätt att samverka för att uppnå gränsöverskridande hållbarhetsmål har varit en stor lärande process. Där har vi gemensamt kommit en bit på vägen och identifierat utmaningar som behöver utforskas och utvecklas vidare, säger hon.

Manual för uppstart

Aktörerna som deltagit i projektet kommer att arbeta med att sprida resultat och lärdomar från projektet genom flera olika kommunikationskanaler, bland annat i form av en manual för den som vill starta upp ett fixotek.

Nina Wolf är projektledare för fixoteket.

– Förhoppningsvis får denna stor spridning och möjliggör för fler aktörer att starta upp fixotek och liknande verksamheter. Hur verksamheterna drivs kan se ut på många olika sätt. Genom att de existerande fixoteken nu kommer drivas vidare av lokala aktörer kommer förmodligen innebära större möjligheter till mer lokal förankring och anpassning till lokala förutsättningar, behov och önskemål, säger hon.