Trots att Sverige enligt många bedömare har goda förutsättningar att ställa om till ett fossilfritt samhälle har utvecklingen stannat av. Regeringen får bakläxa av klimatpolitiska rådet för sitt klimatarbete.
Sverige har jämförelsevis höga ambitioner när det gäller klimatarbetet. Senast 2045 ska nettoutsläppen av växthusgaser vara nere på noll och redan nästa år ska de vara 40 procent lägre än 1990. Men verkligheten stämmer för närvarande inte med planen.
– Preliminära siffror för förra året visar att utsläppen till och med ökade lite. Och de tre åren dessförinnan var minskningen bara en knapp procent per år. Det är klart oroväckande, säger Johannes Morfeldt som är klimatanalytiker vid Naturvårdsverket.
Inom räckhåll
Samtidigt har utsläppen minskat med 26 procent sedan 1990, främst på grund av att oljepannor ersatts med förnybara energikällor och energieffektivisering. Så enligt Naturvårdsverkets bedömning är målet för 2020 inom räckhåll, i alla fall om vi tillåter oss att fylla på de sista procenten genom att betala för utsläppsminskningar i andra länder genom att köpa internationella krediter.
– Men nu har minskningen alltså stannat av. Om det inte görs omfattande förändringar av dagens politik räknar vi med att gapet till målet 2045 blir 31–47 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är alltså en bra bit kvar, säger Johannes Morfeldt.
Bäddat för minskningar
Klimatpolitiska rådet, som bildades förra året och vars uppgift är att granska regeringens klimatarbete, ger en liknande bild i sin rapport.
– Vi kan konstatera att ambitionerna och målsättningarna finns, och det görs mycket. Men det räcker inte, säger Klimatpolitiska rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna.
Sveriges miljöminister Isabella Lövin (MP) håller med om kritiken att utsläppen minskar för långsamt, men pekar på flera saker som hon menar kommer att sätta fart på utsläppsminskningarna framöver.
– Flera av våra stora reformer har ju trätt i kraft under det här året och förra året, till exempel flygskatten, bonus malus och bränslebytet. Det är reformer som Naturvårdsverket bedömer kommer att få ner utsläppen, säger Isabella Lövin.
TT: Klimatpolitiska rådet efterlyser bland annat ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel. Kommer det?
– Vi har kommit överens med de andra partierna i Januariavtalet om att vi ska utreda ett sådant datum. Miljöpartiets politik är att den sista droppen fossila bränslen ska säljas 2030, säger ministern.
Fakta: Sveriges utsläpp av växthusgaser
Sveriges totala utsläpp av växthusgaser är ungefär 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar ganska exakt en promille av världens totala utsläpp.
Utsläppen per capita är 5,2 ton, om man bara räknar de utsläpp som sker inom landets gränser, så kallade territoriella utsläpp. De territoriella utsläppen används för att följa upp Sveriges nationella och internationella klimatmål.
Om man ser till utsläppen från alla de varor och tjänster som konsumeras i Sverige men som har sina utsläpp i andra länder stiger siffran till cirka 10 ton per person (konsumtionsutsläpp).
Inrikes transporter och industri står för den största andelen av alla utsläpp.
Industrins fem i topp är SSAB, Cementa, Preem, LKAB och Borealis.
Sveriges utsläpp kulminerade omkring 1970 och har minskat sedan dess.
Källa: Naturvårdsverket och SCB
Fakta: Sveriges klimatpolitiska ramverk
2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för att ge mer kraft och kontinuitet åt klimatarbetet. Ramverket består av tre delar:
• Klimatmål som slår fast att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Klimatmålen har en rad etappmål. Bland annat ska utsläppen från inrikes transporter minska med minst 70 procent år 2030 jämfört med 2010.
• En klimatlag som slår fast att regeringens klimatpolitik ska utgå från klimatmålen och att regeringen ska redovisa klimatarbetet i budgetpropositionen. Dessutom ska regeringen vart fjärde år, senast året efter valet, ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som redovisar hur klimatmålen ska uppnås. Regeringen väntas presentera den första handlingsplanen i oktober.
• Ett klimatpolitiskt råd av oberoende experter som ska utvärdera om regeringens politik är förenlig med klimatmålen.
