Natten till onsdag, tvångsutvisades 50 personer till Afghanistan. Ett land som rankas som världens minst fredliga av Global Peace index, ett land där närmare 4 000 civila dog bara under det första halvåret i år, ett land som snart går till val, varvid oroligheterna väntas öka ytterligare.

Den svenska regeringen har verkligen gjort vad de kunnat de senaste åren för att både göra det så svårt som möjligt att ta sig in i Sverige och att få stanna, för dem som lyckats passera nålsögat. Från att ha varit ett, med europeiska mått, relativt generöst land har vi lagt oss på EU:s absoluta miniminivå. Men för många räcker inte detta. Många tycker att vi borde dra åt tumskruvarna ännu mer, göra livet till ett helvete för ännu fler människor. Som Moderaterna som argumenterar för att vi borde minska vårt redan låga flyktingmottagande med 70 procent, eller Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi som argumenterar för att vi borde avskaffa asylrätten helt och ersätta den med ett kvotsystem.

Det vidrigaste är hur de som argumenterar för asylrättens slopande försöker få det att framstå som att de gör det av humanitära skäl. Arpi skriver att ”asylrätten i sin nuvarande form är anledningen till att migranter år efter år drunknar på Medelhavet. Sverige och Europa har hållit ut en gigantisk morot för människor i hela världen. Men behållit vallgraven.” Och fortsätter med att kalla det för ”ett grymt hyckleri”. Och ja, han har rätt. Det är ett grymt hyckleri att låta människor få komma in i landet och sedan säga till många av dem att ”tyvärr, vi vill inte ha er här, ni får åka tillbaka igen”. Men det är inte ett problem som vi löser genom att slopa asylrätten.

Redan i dag finns det ett kvotflyktingsystem, det är FN:s flyktingorgan UNHCR som väljer ut de flyktingar som de anser vara i allra störst nöd. Det är sedan upp till varje land att besluta hur många kvotflyktingar de ska ta emot, Sverige tar emot cirka 5 000 kvotflyktingar om året vilket är mer än de flesta europeiska länder. Men med tanke på att närmare 71 miljoner människor är på flykt i världen så förstår var och en att det är en försvinnande liten andel.

Det vore jättebra om vi kunde utöka det här systemet och ta emot många fler människor som sitter fast i flyktingläger. Men oavsett om vi skulle ta emot 5 000 eller 25 000 kvotflyktingar så ska man vara medveten om att det inte kommer stoppa människor från att göra den livsfarliga resan över Medelhavet. Människor flyr för att de inte har något annat val. Människor kommer fortsätta fly även om möjligheten att få uppehållstillstånd är obefintlig. Helt enkelt eftersom livet som papperslös flykting i ett välmående europeiskt land trots allt ofta upplevs som bättre än att hela tiden leva med rädslan för att ens hus ska bombas eller att man ska bli gripen på grund av sin sexuella läggning eller sina politiska åsikter.

Missförstå mig inte, jag ser gärna att det blir möjligt att söka asyl på svenska ambassader så att människor slipper göra den livsfarliga resan in i Europa. Men att säga att det ska vara förbjudet att fly är ungefär lika dumt som att säga att det ska vara förbjudet att be om pengar eller förbjudet att vara fattig.

Arpis tankemodell bygger också på ett kolonialt synsätt. Det är bara vi som ska bestämma vilka som ska få komma in i Sverige, människor ska inte ha rätt att söka sig hit på egen hand. Med ett kvotsystem har vi möjlighet att välja vilka som ska få ta del av vår välfärd, skriver Arpi. ”Då kan man välja vilket utrymme det finns och sätta taket därefter.” Det innebär alltså att vi med kvotflyktingsystemet skulle kunna bestämma att vi tar emot exakt noll flyktingar, oerhört bekvämt för alla flyktingmotståndare förstås.

Alternativet till att låta människor dö på Medelhavet är alltså inte att ersätta asylrätten med ett kvotsystem. Alternativet är förstås att göra det mycket enklare att ta sig in i Europa, att hjälpa de båtar som hamnar i nöd och att låta alla som har flytt från krig och förföljelse få stanna. Att ersätta det grymma hyckleriet som är svensk migrationspolitik med solidaritet och medmänsklighet.