Luncher för 6 500 kronor. Böcker och dator för 4 600 kronor. Och lärare till en kostnad av 63 200 kronor. Det är vad en genomsnittlig grundskoleelev fick förra året. Men de summor kommunerna avsatte varierar kraftigt.
Notan för att utbilda en grundskoleelev i en kommunal skola landade på 113 700 kronor förra året, visar färsk statistik från SCB som kommun- och landstingsdatabasen Kolada sammanställt.
I summan ingår precis allt, från administration till hyvelbänkar och symaskiner.
Dyrt i glesbygd
Av en rad olika skäl varierar de olika utgiftsposterna stort mellan kommunerna. Det är till exempel extra kostsamt att driva skolverksamhet i glesbygd. Men också sådant som personaltäthet, lönedrivande konkurrens om lärare, större investeringar och politisk ambitionsnivå – eller sparkrav – i kommunen spelar in.
Undervisningen, huvudsakligen mätt i löner till lärare, kostade 48 000 kronor per elev i Värmdö i Stockholms län. I Sorsele i Västerbotten var kostnaden 97 000 kronor. Och medan skollokalerna kostade 6 500 kronor per elev i småländska Emmaboda avsatte Orust på västkusten 33 500 kronor per elev.
Hallsberg lägst
Boxholm i Östergötland avsatte 1 100 kronor per elev i det som benämns lärverktyg, det vill säga böcker, skolbibliotek, datorer och annan utrustning. I Kungsör i Västmanlands län avsattes 11 500 kronor per elev.
På riksnivå landade alltså totalkostnaden på 113 700 kronor i fjol, en ökning med 3,9 procent jämfört med 2017. Lägst låg Hallsberg, Örebro län, med 93 000 kronor per elev. En elev i Överkalix, Norrbotten, kostade nästan dubbelt så mycket: 184 000 kronor.
Koladas sammanställning omfattar endast de kommunala skolorna, på grund av ekonomisk statistisk sekretess för de fristående skolorna.