Förra året kom fler fall in till Sveriges tingsrätter än någon gång tidigare under 2000-talet. Såväl tvistemål som brottmål har ökat sedan 2017.

– Om utvecklingen fortsätter kommer domstolarna inte klara de verksamhetsmål som regeringen satt upp eller att kunna handlägga alla mål inom rimlig tid, säger Martin Holmgren, generaldirektör vid Domstolsverket.

Målet är att 75 procent av tvistemålen ska avgöras inom sju månader och 75 procent av brottmålen på fem månader. Tidsramarna har hållits, och till och med sänkts, senaste åren. Däremot har antalet fall som inte hunnits med, så kallade balanserade mål, ökat sedan 2017. Mindre fall skjuts upp för att ge plats åt prioriterade mål som ungdomsbrott eller där någon sitter häktad.

– Andra mål läggs på hög och blir gamla, säger Holmgren.

Krav på besparingar

Samtidigt som arbetsbördan ökar tampas tingsrätterna med besparingar.

Under 2018 utnyttjade många tingsrätter sina budgetar till max och anställde mer folk för att hinna med. Det hade inte Domstolsverket räknat med och drog i nödbromsen. Ett besparingskrav på 0,5 procent av anslaget för 2019 infördes. Höjda pensionspremier inför 2019 som kostat Domstolsverket 50 miljoner har också påverkat budgeten, enligt Holmgren.

TT: Borde ni inte kunnat förutse utvecklingen med tanke på att antalet mål ökat senaste åren?

– Det är alltid svårt med prognoser, säger Martin Holmgren.

– Utvecklingen och ökningarna blev större än vi prognostiserat. Storleken på de höjda pensionspremierna kunde vi inte förutse.

Umeå, Malmö, Solna, Göteborg och Södertörn är bara några av de tingsrätter som slagit larm om situationen.

Behöver mer pengar

I Eskilstuna har besparingarna inneburit en halvering av antalet anställda tingsnotarier. Och i Halmstad kommer tingsrätten behöva dra ned på huvudförhandlingar med vardagsbrottslighet med 40 procent. I Uppsala, som hanterar många stora fall som Assange-målet och en stor ekonomibrottshärva, har bland annat Knutbyrättegången skjutits upp i nästan ett halvår.

– Få människor är stamkunder i en domstol. För dem är det en jättestor grej att de ska vittna och så går de och väntar på det längre än vad de borde göra och bär på en oro, säger Catarina Barketorp, lagman i Uppsala Tingsrätt.

– Ska vi kunna ta hand om målen behöver vi också med pengar. Vi kan inte bara flytta pucken runt i systemet.

Skadar förtroendet

Men det hade inte varit rimligt att höja domstolarnas budget i samma veva som polisens och åklagarnas, enligt Holmgren. Det tog lång tid innan polisens omorganisation och satsning gav resultat och ledde till fler mål. Dessutom har även tvistemål och mål i förvaltningsrätten och miljödomstolen ökat, påpekar Martin Holmgren på Domstolsverket.

Verket fick den budget det begärt för 2019. Nu har det begärt ytterligare 650 miljoner för 2020-2022 för att klara av situationen som annars kan få allvarliga konsekvenser för brottsoffer, åtalade, vittnen – och rättssäkerheten.

– På lång sikt kan det vara förtroendeskadande för rättsväsendet i stort, säger Holmgren.