Cyklonen Kenneth, som skakade södra Afrika i våras med kolerautbrott och matbrist som följd, är bara en i raden av extrema väderhändelser som på senare år tvingat människor på flykt. Bara i Moçambique beräknas 400 000 personer ha tvingats lämna sina hem och FN öppnar för att cyklonen kan vara den dödligaste väderrelaterade katastrofen som drabbat södra halvklotet.

Under de senaste 20 åren har vi sett en fördubbling av antalet extrema väderhändelser som stormar, översvämningar och skogsbränder och de fortsätter att öka – och förvärras – i takt med att vårt jordklot värms upp. Klimatförändringarna innebär också långsamma förskjutningar, som högre havsnivå, stigande temperaturer och torka.

Ett helt USA

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR väntas 250 miljoner människor ha tvingats lämna sina hem år 2050 på grund av klimatförändringar. Nyligen kom ytterligare en uppskattning från världens ledande glaciärforskare: 180 miljoner människor kan ha tvingats lämna sina hem år 2100 – bara på grund av höjningen av havsnivån.

Några exakta siffror på hur många klimatflyktingar som finns just nu går inte att få. UNHCR mäter inte på det sättet, bland annat eftersom flykt ofta har flera orsaker, förklarar Shabia Mantoo, global talesperson för UNHCR.
– På många ställen i världen, som i Afghanistan och Somalia, är det både extremt väder samt våld och osäkerhet – en kombination av faktorer – som gör att människor flyr, säger Mantoo till TT.

UNHCR använder inte heller ordet ”klimatflykting”, på grund av att klimat i dag inte som ensam grund ger rätt till flyktingstatus och den rätt till hjälp som det innebär.

Stannar i sitt land

Av de som i dagsläget flyr på grund av klimatförändringen stannar majoriteten i sitt eget land som så kallade internflyktingar. Om dem finns det däremot statistik. Enligt Norska flyktinghjälpens avdelning som mäter internflyktingar i världen försattes förra året över 17 miljoner människor på flykt i sina hemländer som följd av katastrofer och klimatpåverkan – långt fler än antalet som tvingades fly krig och våld. De flesta bor i östra och södra Asien och Stilla havet.

Interna klimatflyktingar förblir hemlandets ansvar. Det kan vara nog så svårt att hantera för nationer med stora befolkningar men utan stora resurser, som Bangladesh. Shabia Mantoo säger att flera länder runt om i världen ändå löser situationen för flyktingarna, trots att de inte har krav på sig att göra det.
– Nya Zeeland har till exempel gett tillstånd att stanna för människor från Stillahavsöarna, som är väldigt drabbade. I Argentina gör man något liknande, säger hon.

Men det är när klimatflyktingar i större utsträckning börjar röra sig över nationsgränser som det kommer att uppstå svårare problem.

"Elefanten i rummet"

– Det händer redan. Vi vet inte hur många som tagit sig över gränser i till exempel Afrika som en konsekvens av klimatförändringarna, säger Sumudu Atapattu, forskare i internationell rätt vid University of Wisconsin i USA, till TT.

– Men när de gör det finns det ingen lagstiftning som reglerar deras situation. Speciellt inte om de flyr från klimatpåverkan som inte kan kallas en katastrof, till exempel höjning av havsnivån.

Atapattu, som inriktat sin forskning just på klimatflyktingars rättigheter i den internationella lagstiftningen, kallar frågan ”elefanten i rummet”.
– Vi vet att problemet växer, men vi ignorerar det. Det sorgliga är att vi uppmärksammade klimatmigration redan på 1990-talet, men det tog oss 30 år att ta tag i frågan.