Det ämne som ingår i flera adhd-mediciner, metylfenidat, tycks påverka utvecklingen av hjärnan hos barn, men inte hos vuxna. Forskare efterlyser nu en större försiktighet vid förskrivning av dessa preparat till barn.
Metylfenidat är den aktiva substansen i exempelvis Ritalin och Concerta, två mediciner som förskrivs till tusentals svenska barn och ungdomar för behandling av adhd.
Men om och i så fall hur denna medicinering påverkar hjärnan på längre sikt är det ingen som vet.
– I tidigare studier har man på statistisk väg försökt att kontrollera effekterna av denna medicinering. Det här är den första studien där vi undersöker obehandlade patienter, vilket – naturligtvis – är helt avgörande för att ta reda på hur medicineringen påverkar en hjärna under utveckling, säger en av författarna bakom den nu aktuella studien, Liesbeth Reneman vid Universiteit van Amsterdam (UVA), till tidskriften Radiology där studien publiceras.
Sköter kommunikationen
För att ta reda på mer rekryterade Liesbeth Reneman och hennes kollegor 50 pojkar och 49 unga vuxna med diagnostiserad adhd, men som ännu inte hade börjat medicinera med metylfenidat.
Patienterna fick sedan antingen metylfenidat eller verkningslös placebo i 16 veckor, samtidigt som deras hjärnor undersöktes med en magnetkamera i början och i slutet av undersökningsperioden.
Med hjälp av tekniken DTI (diffusion tensor imaging) undersöktes hjärnans vita substans, det vill säga den del av hjärnan som ligger innanför hjärnbarken och som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. Den vita substansen undersöktes avseende olika parametrar: nervfibrernas täthet, storlek samt mängden myelin, som är det ämne som omger nervcellerna och som gör signaleringen effektivare.
"Övervägas noggrant"
Efter fyra månader syntes tydliga förändringar i den vita substansen avseende dessa parametrar hos medicinerande pojkar, men inte hos dito vuxna.
– Resultaten visar att adhd-medicinering kan ha olika effekter på strukturen av en hjärna under utveckling. Hos vuxna män med adhd och hos både män och pojkar som fick placebo syntes dock inte dessa förändringar, vilket tyder på att effekten av metylfenidat på hjärnans vita substans är beroende av patienternas ålder, säger Liesbeth Reneman.
Om och i så fall vilken påverkan dessa förändringar har på patienterna på längre sikt vet ännu inte forskarna, även om de konstaterar att många adhd-patienter ofta använder dessa mediciner i flera år och att regleringen vilka som får denna typ av mediciner bör bli tuffare.
– Vad våra data däremot redan understryker är att användandet av adhd-mediciner bland barn måste övervägas noggrant till dess att vi vet mer om de långsiktiga effekterna. Denna medicin bör endast förskrivas till barn som verkligen har adhd och som är starkt påverkade av det, säger Liesbeth Reneman.
Fakta: Adhd
Adhd står för attention deficit/hyperactivity disorder.
Det är en utvecklingsavvikelse som debuterar i barndomen och som har dominerande symtom i form av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist.
Antalet barn och unga som får diagnosen adhd har ökat under det senaste decenniet. Tillståndet har uppskattats drabba cirka fem procent av alla barn.
Adhd är vanligare bland pojkar än bland flickor.
Obehandlad adhd kan resultera i psykiatriska problem, missbruk och antisocial utveckling i tonåren.
Utredningen bör ske av ett team bestående av flera specialister och behandlingen bör inte enbart bestå av mediciner utan bör åtföljas av psykosociala och pedagogiska insatser.
Källa: Nationalencyklopedin, landstinget i Uppsala län med flera.
