Malmös torghandel har plastbantat i tre månader. På Möllevångstorget betecknas förbudet mot plastpåsar som en succé – det har blivit renare runt torget och många kunder har vant sig vid att ta med sig egna kassar, väskor och korgar.
– Självklart skulle vi ha gjort detta tidigare, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik och service.
De första två veckorna i maj var förbudet på prov och omfattade bara ett av Malmös torg, Möllevångstorget. Sedan utvidgades det till all försäljning på kommunal mark.
Under provperioden köpte kommunen in papperspåsar till handlarna att gratis använda istället för plast och fick på det viset grepp om hur stora mängder påsar som går åt. På bara ett enda torg användes 20 000 om dagen på en lördag och 5 000–8 000 på en vardag.
– Förbudet är jättebra, för det flög runt mycket påsar här tidigare. Man får det ju i trädgården – jag odlar lite också och det är inte kul att få plast på sin kolonilott, säger torgkunden Emily Frigyes, som precis lastat papperspåsar med frukt och grönt i cykelkorg och ryggsäck.
Egna påsar
Andra kunder hoppar över även papperspåsarna när TT besöker Möllevångstorget – de har med sig begagnade påsar eller tygpåsar hemifrån.
– Förut var det en plastpåse för löken och en för morötterna och sedan fick du en stor plastpåse till allt. Så det här är en jättebra förändring verkligen, säger Jennifer Lundblad, som har en hel papperslåda i famnen fylld med frukt och bär till ett stundande barnkalas.
Jimmy Andersson Gren har varit torgvakt på Möllevångstorget i 23 år och klagomålen på nedskräpningen runt torget har varit en följetong. Själva torget städas efter stängning varje dag, men plastpåsarna har virvlat iväg till omgivande kvarter.
– Det har blivit en jättestor skillnad och det säger även Kommunteknik som sköter städningen på gatorna i kvarteren runt omkring.
I början, när förbudet var nytt, var det många handlare som klagade på ökade kostnader, berättar Jimmy Andersson Gren.
– Men de flesta torghandlare är nöjda, för de märker själva att det har blivit mindre skräpigt.
"Tål inte vatten"
Men torghandlare Mohamed Idriz tycker att papperspåsarna är opraktiska och dessutom dyra för honom som handlare.
– Plastpåsarna var jättebra. De här tål inte vatten till exempel. Det är ett problem.
Kollegan Khaled Bayomi några torgstånd bort håller med om att papperspåsarna är sämre just när det regnar, men är ändå positiv till plastförbudet.
– Jag tror att det här är jättebra för miljön. Förut var det många människor som handlade och sedan kastade plasten här.
Användningen av plastpåsar inne i stadens butiker kan kommunpolitikerna inte göra något åt, men Andreas Schönström hoppas på ett frivilligt samarbete med butikerna i framtiden. Det som ligger närmast till hands är att se över användningen av engångsartiklar på matfestivaler, marknader och i matbilar på stadens gator och torg.
Han hoppas också att plastpåsförbudet i torghandeln kommer att spridas till fler kommuner.
– Det är en så enkel åtgärd, som kan betyda så mycket.
Fakta: En miljard bärkassar
2018 spreds cirka en miljard tunna plastbärkassar i Sverige, 102 stycken per person.
Det var en nedgång jämfört med 2017, då den uppskattade användningen var 114 plastpåsar per person.
I dessa siffror ingår inte mindre plastpåsar för bär och frukt, inte heller tjockare bärkassar avsedda för varaktigt bruk.
Målet är att pressa ner användningen av tunna plastbärkassar i Sverige till 90 per person och år 2019 och till 40 per person år 2025.
Bakgrunden till målen är nya bestämmelser som år 2016 infördes i EU:s förpackningsdirektiv och syftar till minskad förbrukning av plastbärkassar.
Sedan juni 2017 är butiker och restauranger skyldiga att informera om plastkassars miljöpåverkan och medverka till att förbrukningen minskar.
Källa: Naturvårdsverket
