Migrationsverket skriver ned sin prognos något för antalet personer som väntas söka asyl i Sverige de kommande åren. Det beräknade antalet sökande i år ligger kvar på 21 000, och i den nya prognosen räknar verket med att antalet blir 21 000 per år fram till 2022.

– Väntetiderna har varit historiskt höga de senaste åren, men nu sjunker de snabbt, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör på Migrationsverket.
Den genomsnittliga handläggningstiden beräknas vara cirka sju månader i år och cirka fem månader under nästa år.

I en skriftlig kommentar säger justitieminister Morgan Johansson att det är ”positivt både för de asylsökande som får bifall på sin ansökan och ska påbörja sin etablering och för de som får avslag och ska återvända”.

Varningens finger

Mikael Ribbenvik höjer dock ett varningens finger för att finansieringen av verksamheten behöver säkerställas, om handläggningstiderna även i fortsättningen ska kunna kortas.
– Vi har minskat antalet anställda och kostnaden kraftigt senaste åren. Trots det har vi ändå väldigt god trend, handläggningstiderna minskar och antalet människor som väntar minskar, säger han men tillägger att den trenden kan vända om inte anslagen mellan åren utjämnas.

Ribbenvik vill att regeringen ger myndigheten möjlighet att flytta pengar från anslagen för 2022 till 2021.
– Annars behöver vi gå ner för mycket i resurser för sedan att behöva öka om två år.

Extra pengar

Samtidigt finns det, enligt Ribbenvik, också andra problem med finansieringen av verksamheten.
– Den stora frågan är förvarsplatser. Där har vi fått extra pengar i år för att skapa fler platser, men inte nästa år. Den verksamheten är kraftigt underfinansierad. Vill man ha fler platser måste de finansieras. Så enkelt är det, säger Ribbenvik.

Om de aviserade anslagsnivåerna för 2020 kvarstår innebär det, enligt Migrationsverket, att förvaret blir underfinansierat med flera hundra miljoner kronor.
– Finns det inte förvarsplatser försvåras arbetet med återvändande. Speciellt för polisen, säger han.

Ökade kostnader

Ribbenvik anser också att Migrationsverkets kostnader kommer att öka kraftigt om den planerade minskningen i domstolarnas anslag kvarstår.
– Det innebär att domstolarna kommer att avgöra färre ärenden och att folk i mottagarsystemet kommer att dröja sig kvar längre. Det kostar mycket pengar för Migrationsverket, säger han.

Enligt Migrationsverket kommer antalet inskrivna i mottagningssystemet i slutet av 2022 att vara cirka 38 000 med nuvarande finansiering. Men om domstolarna får ökade anslag skulle siffran vara 26 000.

Från årsskiftet tar Migrationsverket över ambassadernas migrationsverksamhet från utrikesdepartementet. Men enligt Ribbenvik räcker inte de beräknade pengarna till.
– Det kan få allvarliga konsekvenser och handläggningstiderna på ambassaderna kan bli längre, säger han.

Det är främst handläggningstiden i anknytningsärenden som kommer att öka, men även studerande kan få vänta längre på beslut.