Till hösten ska elever som stör arbetsron kunna placeras tillfälligt på en skolakut. Man får inte en plats på skolakuten genom att prata för högt eller kasta sudd någon enstaka gång. Verksamheten riktar sig snarare till elever som skapar otrygghet genom att till exempel misshandla eller utsätta andra elever för mobbning.

Förslaget att starta en skolakut kommer ursprungligen från Liberalerna och är inspirerat av liknande satsningar i Stockholm. Liberalernas gruppledare Helene Odenjung är nöjd med att förslaget nu ska bli verklighet.

– Det finns en del elever som av olika anledningar inte är så fokuserade på sin egen skolgång och dessutom gör det jobbigt för alla andra. De måste få hjälp med att bryta ett destruktivt beteende, och det kan vara lättare att göra i små grupper med specialiserad personal. I grund och botten handlar det om att se till att det råder trygghet och studiero på våra skolor.

Grundtanken med skolakuten går alltså ut på att erbjuda stöd och separat undervisning för elever som stör och skapar oro i klassrummet. Där ska eleverna få hjälp att bryta mönster som påverkar klasskamraterna och dem själva negativt. Man hoppas även kunna hjälpa rektorerna i deras arbete med att lösa skolbyten för elever som inte kan gå kvar på sin gamla skola.

– I dag kan störande elever skickas hem utan att få någon undervisning. I andra fall tvingas elever som utsätts för mobbning att byta skola, och det tycker vi inte heller är rimligt. Det är den som mobbar som i så fall ska byta. Det kan ta väldigt lång tid att lösa eventuella skolbyten och rektorerna får ofta lägga ner mycket tid på det. Vi hoppas att skolakuten ska kunna ordna med en ny skolplacering om det är aktuellt, säger Helene Odenjung.

Tillfällig lösning på akut situation

Skolakuten ska rikta sig till elever i hög- och mellanstadieåldern, och tanken är att verksamheten ska bemannas av både lärare, kuratorer och specialpedagoger. 
Elevgrupperna ska vara små, runt sex personer åt gången. Eleverna ska kunna vara där i allt från ett par dagar till ett par månader beroende på situationen. Upplägget för vistelsen beror också på individ och situation.

– Undervisningen kommer anpassas efter eleverna på plats. Det kan se otroligt olika ut beroende på vem som är där och varför du är där, men fokuset ligger på att se hur man ska ta sig vidare och hitta hållbara lösningar. Skolakuten är ju inte tänkt som en långsiktig lösning, utan som en lösning på en akut och ohållbar skolsituation, berättar Helene Odenjung.

I dagsläget letar kommunen efter lämpliga lokaler, och det mesta pekar på att verksamheten kommer att finnas på fler platser än en. Än så länge är ingenting helt bestämt, men skolakuten i Göteborg kommer troligtvis att delas upp i flera mindre enheter som specialiserar sig på olika typer av problem.

– Det kan bli så att någon enhet dessutom specialiserar sig på så kallade ”hemmasittare” för att hjälpa eleverna tillbaka till en vanlig skolgång. Men det är inte beslutat ännu, utan mer en tanke. Det pågår redan mycket arbete för att hjälpa de eleverna, säger Helene Odenjung.

"Inget straff"

Förslaget har fått kritik för att vara utpekande och stigmatiserande för eleverna. Liknande kritik riktades mot skolakuten i Stockholm när den öppnade 2013. Bland annat har föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upprörts över att barnen blir utpekade och ihopbuntade om de placeras på skolakuten. Men Helene Odenjung är noga med att påpeka att en plats på skolakuten inte är något straff.

– Det handlar inte om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utan om situationer som kräver extraordinära insatser. I akuta situationer får eleven gå till skolakuten. Jag tänker alltid att det är skolans uppgift att se till att varje elev får rätt förutsättningar att klara sin skolgång. Jag vill vända på resonemanget kring utpekande – gör man ingenting så är det mycket värre.