Långt innan Asap Rocky gjorde svenska häkten till en internationell angelägenhet har det funnits hård kritik mot Sveriges långa häktningstider och den omfattande användningen av restriktioner. 2016 presenterades en statlig utredning med förslag för att åtgärda problemen – men tre år senare är situationen fortsatt densamma.
Diskussionen kring Asap Rocky har varken rört restriktioner eller långdragna häktningstider, i stället har häktningsskälen varit i fokus. En del experter menar att rapparen sannolikt hade sluppit häktning om han hade bott i Sverige, och att det är proportionalitetsbedömningen av häktning av människor som bor i utlandet som bör diskuteras.
Men fallet med den världskända artisten har även satt strålkastarljuset på de svenska häktesreglerna i stort.
Sverige har sedan länge kritiserats för långa häktningstider och för omfattande användning av restriktioner, bland annat av FN:s kommitté mot tortyr och Europarådet. Restriktioner innebär att den häktade varken får lyssna på radio, se på tv eller läsa tidningar, inte heller får personen umgås med andra häktade.
"Precis likadant i dag"
Som ett svar på kritiken genomfördes en statlig utredning 2015, för att ta fram förslag som kunde åtgärda problemen. Förslagen presenterades av utredaren Inger Söderholm i augusti året därpå.
– Vi föreslog en hel del åtgärder för att komma till rätta med huvuddelarna av de här problemen. Det har inte skett något ännu, det är precis likadant i dag, säger hon.
Bland annat föreslogs att häktningstiderna skulle begränsas genom tidsfrister och att domstolarnas restriktionsprövning ska bli mer omfattande.
Restriktionstiderna var det stora problemet för tre år sedan, och är det fortfarande i dag, anser Inger Söderholm.
– När du sitter häktad är du att betrakta som oskyldig, då är det ett oerhört ingripande från statens sida att frihetsberöva någon, och dessutom beröva personen på i stort sett all mänsklig kontakt.
Av de 9 623 personer som häktades i Sverige 2018 beslutades det om restriktioner för 6 259 av dem.
Lagrådsremiss på gång
Enligt regeringskansliet har betänkandet från utredningen 2016 remitterats och arbetet med en lagrådsremiss pågår just nu.
Inrikesminister Mikael Damberg säger i ett skriftligt uttalande till TT att förslagen i remissen har samma syfte som utredningen, att tiden i häkte ska vara så kort som möjligt och att användningen av restriktioner ska minska. Men de riktigt långa häktningstiderna är inte ett utbrett problem i Sverige vid en internationell jämförelse, menar Damberg.
”I enskilda fall kan det dock förekomma att personer vistas mycket lång tid i häkte. Dessa personer är undantagslöst misstänkta för mycket allvarlig brottslighet”, säger han.
Fakta: Kritiken mot Sveriges häktesregler
Den internationella kritiken mot de svenska häktesreglerna handlar framför allt om allt för hög restriktionsanvändning, med isolering som följd, avsaknaden av tidsgränser för häktning, samt att det finns för få alternativ till häktning. Man har också kritiserat att personer under 18 år isoleras och att riktlinjer för barn och unga i häkte är otillräckliga.
Efter ett besök 2015 konstaterade Europarådets särskilda kommitté mot tortyr (CPT) att restriktionsanvändningen i Sverige har fortsatt oförändrad utan några tecken på förbättringar, trots en 24 år lång dialog med Sverige om problemet.
Barnombudsmannen skrev i en rapport från 2013 att det fanns systematiska och långtgående brister i hur frihetsberövade barns grundläggande mänskliga rättigheter efterlevs. Likaså har advokatsamfundet, riksåklagaren och JO riktat kritik mot bland annat långvariga isoleringar, hanteringen av personer under 18 år och långa häktningstider.
Källa: SOU 2016:52, ”Färre i häkte och minskad isolering”.
