Hur ska matsvinnet minskas och kan vi lära av Frankrike där man instiftat en lag mot att slänga mat? Det var några frågor som diskuterades under seminariet ”Rent mjöl i soppåsen? Anta kampen mot matsvinnet Sverige” som anordnades av bland annat Göteborgs centrum för hållbar utveckling på Syregården under Almedalsveckan.
Trots alla diskussioner som har varit om matsvinn de senaste åren så fortsätter väldigt mycket mat att gå till spillo. En tredjedel av all mat som produceras i världen går förlorad och bara i Sverige slängs årligen 1,3 miljoner ton matavfall. Så vad vi ska göra?
I Frankrike har man lagstiftat om att all ätbar mat ska tas tillvara, till exempel skänks mycket till välgörenhetsorganisationer. Lagen blev till efter en kampanj från den franske lokalpolitikern och aktivistenArash Derambarsh som i år också belönades med Gothenburg Win win Sustainability Award.
En fråga som diskuterades under seminariet var om en liknande lag vore önskvärd även i Sverige.
– I Frankrike är maten verkligen en hjärtefråga och man har stor respekt för det legala systemet, så där har den här lagen fungerat väldigt bra. Därmed inte sagt att det funkar i alla länder, men jag tror att vi måste se på alla olika metoder, sa Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö som suttit i juryn för priset.
Karin Östergren som är projektledare på forskningsinstitutet Rise höll med om att lagstiftning kan vara en möjlig väg framåt men menade samtidigt att det är bättre att försöka få till ett frivilligt samarbete mellan branscherna först.
Christina Linnerhag har tidigare varit projektledare för Göteborgsmodellen för minskat matsvinn – en modell som har lett till att Göteborgs stad har lyckats halvera sitt matsvinn i den offentliga verksamheten på tre år och som nu ska fungera som förlaga för en nationell modell som Livsmedelsverket ska ta fram.
Christina menade att det framförallt är tre saker som har gjort att de har lyckats så väl.
– Dels handlar det om flexibilitet. Förut hade många väldigt fasta matsedlar – det kan man fortsätta ha, men man kan också göra alternativa maträtter där man tar tillvara på svinnet. Sen handlar det också om kommunikation mellan beställare och kök, att man kommer ihåg att meddela när skolan har friluftsdagar till exempel. Slutligen har vi jobbat mycket med att motivera, att arbetsledarna inom verksamheterna känner sig som miljöhjältar.
Ulrika Brunn från Livsmedelsverket som också deltog i seminariet berömde Göteborgsmodellen och menade att en positiv aspekt av den också är att man har lyssnat på medarbetarna och tagit tillvara på deras tips.
Seminariet handlade även en del om hur matafärrerna hanterar det matsvinn som ändå uppstår. Coops miljöchef Anna-Lena Dahlberg sa att ingen mat från affärerna i Sverige slängs på deponi utan att det mesta omvandlas till biogas. Detta menade dock Christina Linnerhag inte var tillräckligt:
– Det är tio gånger bättre att maten äts upp än att den blir till biogas, menade hon.
Björn Siesjö passade också på att slänga in en känga till de stora externa köpcentrumen.
– I Göteborg tar man bilen och åker ut ur staden för att handla i en stor lada på en åker, det är ett helt galet beteende.
Samtidigt trodde han att detta kan vara något som är på väg att vända och att yngre generationer hellre vill kunna handla nära.
Trots de problem som fortfarande kvarstår var flera i panelen ändå ganska hoppfulla och menade att många initativ för att minska matsvinnet redan är igång.
