En 52-årig man döms till villkorlig dom och böter för att inte ha rensat sin Facebookgrupp ”Stå upp för Sverige” från rasistiska kommentarer. Han är en av grundarna till gruppen och rätten anser att han med vilje låtit bli att ta bort de kränkande kommentarerna.
Eskilstuna tingsrätt delar åklagarens bedömning att kommentarerna utgör hets mot folkgrupp. Rätten slår också fast att mannen måste ha sett kommentarerna och menar att han uppvisade grov oaktsamhet när han lät dem ligga kvar.
Han döms till dagsböter om totalt 19 200 kronor.
Mannen har nekat till att han skulle ha sett de aktuella kommentarerna, men det köper inte tingsrätten:
”Det är för tingsrätten uppenbart att han måste ha läst meddelandena i kommentartråden, det vill säga även de med åtalet nu avsedda. Trots det har han inte tagit bort meddelandena. Det är inte fråga om ringa fall. Han kan därför inte undgå ansvar för uppsåtliga brott”, står det i domen.
Lagen omfattar Facebook
52-åringen från Eskilstuna var med och startade Facebook-gruppen ”Stå upp för Sverige” och är en av dess administratörer, en viktig detalj eftersom han som administratör anses ha ansvar för innehållet i gruppen.
Vid den rättegång som hölls i början av maj prövades inte lagen om hets mot folkgrupp, utan lagen om elektroniska anslagstavlor. Den utfärdades i slutet av 1990-talet och anger att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla också har ansvar för vad som skrivs på den.
Facebook fanns inte när lagen skrevs, men tingsrätten slår fast att gruppen ”Stå upp för Sverige” är en sådan anslagstavla som avses i lagtexten.
Kan gå till HD
Trots att lagen har funnits i 30 år har den såvitt känt bara tillämpats en gång tidigare, 2007. Då friades den misstänkte av Högsta domstolen (HD).
Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, har tidigare sagt till TT att han tror att ärendet som rör ”Stå upp för Sverige” mycket väl kan gå hela vägen till Högsta domstolen.
Tingsrätten var enig i sin bedömning.
Nästan helt oprövad lag
Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor utfärdades 1998, men den har nästan aldrig använts. Domen i Eskilstuna tingsrätt är såvitt känt andra gången den tillämpas.
Lagen säger att om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet om innehållet uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna om olaga hot, olaga integritetsintrång, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller en offentlig uppmaning eller rekrytering till exempelvis terroristbrott eller annan grov brottslighet.
Källa: Svensk författningssamling
