”Det är förvirrande att komma från totalt förtryck till en miljö där man kan säga, skriva och tycka vad man vill. Att hela livet längtat efter något man aldrig erfarit – och sen få det.” Orden är Ghirmay Yohannes, författare och poet från Eritrea.
Vandringsutställningen Fristad invigdes på Stadsbiblioteket i Göteborg den 18 juni. I den får fyra journalister och kulturutövare berätta om sina erfarenheter av att leva i länder där åsikter om regimen kan straffas med fängelse, tortyr eller döden.
Utställningen är producerad av Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen och Bohusläns museum, med ekonomiskt stöd från Statens Kulturråd. Den består av intervjutexter av författaren och journalisten Mustafa Can och bilder av fotografen Anders Hansson.
– Intervjuerna visar allvaret och tragedin i att berövas sin yttrandefrihet. Men de visar också på att om man erbjuds en fristad där man känner sig trygg och får de rätta förutsättningarna kan fortsätta vara aktiv, utöva sitt yrke och spela en roll både gentemot en ny publik i det nya landet och gentemot den publik man haft i det land där man tidigare varit aktiv. Med teknikens hjälp når man läsare och publik världen över, säger Johanna Lindström, Kultur i Väst.
Hon är fristadskoordinator i Västra Götalandsregionen. Sedan 1996 har Göteborg deltagit i det så kallade fristadsprogrammet där stipendiater från olika länder erbjuds en fristad under två år. En av dem som erbjudits stipendium är Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj från Vitryssland som bodde i Sverige mellan 2006 och 2008. I stipendiet ingår bostad och uppehälle på en skyddad plats.
På utställningen som tagit plats på Stadsbiblioteket kan besökarna ta del av berättelser som för många i Sverige kan uppfattas som totalt främmande. Att inte få skriva regimkritiska artiklar, utöva sin konst eller över huvud taget yttra sig kritiskt eller läsa de böcker man vill, är verklighet i flertalet länder. De fyra stipendiaterna kommer från Eritrea, Syrien, Jemen och Bangladesh. Studenten och bloggaren Nandini från Bangladesh tvingas vara anonym.
”Bristen på demokrati och medborgarskydd blev uppenbar när jag började hotas av nationalister och religiösa extremister. När den första chocken gått över tänkte jag att jag ville ha förändring så jag måste fortsätta att undersöka och skriva. Kanske var jag för ung för att förstå att kritiska texter om kriget kunde kosta dig livet. Men inte kunde det drabba mig, jag var ju ingen ledarfigur. Jag var bara en harmlös liten flicka som skrev texter på nätet” berättar hon i utställningen, genom en intervju med Mustafa Can.
Syftet med utställningen är bland annat att sprida information om fristadssystemet, hur det fungerar med städer och regioner världen över som öppnar sina dörrar och tar emot förföljda konstnärer, författare och musiker. Och också att berätta om ICORN (International Cities of Refuge Network) som är en internationell organisation som verkar för att erbjuda skydd och arbetsro för kulturarbetare som inte kan utöva sitt yrke i hemlandet.
– Våra fristadsstipendiaters berättelser gör skillnad och de når en ny publik. De möter gymnasieelever, gör workshops, sitter i författarsamtal, visar sin dokumentärfilm och diskuterar yttrandefrihetsfrågor. Vi möter också politiker och tjänstepersoner i de olika kommunerna och berättar om fristadssystemet och det stöd kommunerna i Västra Götaland kan få från regionen om de väljer att engagera sig och bli en fristad, berättar Johanna Lindström.
Göteborg vad först ut i landet att erbjuda fristäder och har sedan dess tagit emot åtta stipendiater. Den näst senaste att få fristad i Göteborg är musikern och rapparen Khaled Harara från Palestina, som bland annat arrangerat workshops för ungdomar men som förbjöds av regimen Hamas. Han besöker Bokmässan i september för att dela med sig av sin berättelse.
Även flera av stipendiaterna i utställningen kommer medverka i olika programpunkter på Stadsbiblioteket senare i sommar. Bland annat bjuder den jemenitiske skådespelaren Abduljabbar Alsuhili in till en videoworkshop för ungdomar 15-18 juli. Och den 21 augusti gästar han åter biblioteket tillsammans med journalisten och dokumentärfilmaren Ali Alibrahim från Syrien, som gjort den Oscarsnominerade kortfilmen En dag i Aleppo.
Att just Sverige är det land som medverkat mest i fristadsprogrammet har sin förklaring i våra lagar kring yttrandefrihet, tror Johanna Lindström.
– Det är lättare att erbjuda någon en fristad, säkerhet och fortsatta möjligheter att uttrycka sig, om man har ett samhälle där demokratiska värderingar och yttrandefrihet är skyddade i lagen. I Sverige har vi en lång tradition av fred och demokrati och en av världens äldsta lagar kring tryckfrihet och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och en grundlag kring yttrandefrihet från 1991, säger hon.
Sedan 1996 har programmet genomgått en del förändringar. Den första att få stipendiet var författaren Salman Rushdie som behövde skydd efter att han skrivit romanen Satansverserna och då fick en dödsdom över sig av de styrande i Iran. Med åren har man vidgat programmet från att gälla bara författare till att omfatta alla typer av kulturutövare. Nu är musiker, dramatiker, konstnärer, journalister och författare välkomna att söka en fristad.
Efter de två åren väntar flera olika alternativ för stipendiaterna. De flesta vill återvända till sina hemländer, men om det inte är möjligt vill vissa söka sig till en annan fristad eller ett land i närheten av hemlandet. Många vill också stanna i fristadslandet och söka asyl eller förlängt uppehållstillstånd.
Utställningen Fristad pågår till och med 25 augusti.
– Vi vill belysa vikten av att inte ta yttrandefriheten och demokratin för given. Detta är värden vi måste försvara och frågor vi ständigt måste diskutera och hålla aktuella, säger Johanna Lindström.
