Över hundra privatpersoner och flera miljöorganisationer överklagade beslutet om att Preem skulle få bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil. Nu har Mark- och miljööverdomstolen bestämt att fallet ska prövas på nytt.
– Nu tar det tysta arbetet vid, säger Naturskyddsföreningens chefsjurist Oscar Alarik.
Under måndagen meddelade Mark- och miljööverdomstolen att Preem AB:s ansökan om utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil ska prövas på nytt. Detta efter att projektet har fått hård kritik för att utbyggnaden skulle innebära högre utsläpp av koldioxid.
En tidigare rättsinstans, Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, gav Preem klartecken för projektet. Men domen överklagades av över hundra privatpersoner och flera miljöorganisationer, bland annat Naturskyddsföreningen. Oscar Alarik, chefsjurist på föreningen, är nöjd med beslutet om en ny prövning:
– Vi är väldigt glada. Vi är riktigt förfärade över vad ett tillstånd skulle innebära: en fördubbling av utsläppen och raffinaderiet skulle bli Sverige största källa till koldioxid. Och det är faktiskt inte bara en klimatfråga, utan även en miljöpåverkan på plats med utsläpp av bensen och svavel, säger han.
”Har full tilltro”
Preem själva menar att beslutet var väntat och att de inte tror att det innebär ett stopp för utbyggnaden av raffinaderiet. Malin Hallin, Preems hållbarhetschef, säger i ett pressmeddelande:
– Det är viktigt att den rättsliga processen får ha sin gång och vi ser inte överklagandet som ett problem. Vi kommer göra de kompletteringar som eventuellt efterfrågas och sedan är det upp till domstolen att avgöra frågan. Vi har full tilltro till att vi kommer att kunna göra den önskade utbyggnaden och samtidigt följa de miljölagar som finns i Sverige. Tillsvidare pågår förstudien av den nya anläggningen enligt plan.
Enligt Preems egna beräkningar väntas den eventuella utbyggnaden öka utsläppen från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Den planerade utbyggnaden skulle vid ett tillstånd göras på flera sätt. Preem vill bland annat använda förnybara råvaror som raps och tallskog. Men det som skulle kunna leda till ett fördubblat utsläpp av koldioxid är Preems önskan att bygga en anläggning för att göra bensin eller diesel av så kallad tjockolja.
Utbyggnaden skulle kosta Preem runt 15 miljarder kronor, och företaget räknar med att satsningen skulle skapa 150 nya jobb. I dag arbetar omkring tusen personer på Preemraff i Lysekil.
Underrättelse till regeringen
Efter måndagens beslut om ny prövning i Mark- och miljööverdomstolen skickade Naturskyddsföreningen en formell underrättelse till regeringen, då föreningen anser att politikerna kan sätta stopp för utbyggnaden.
– Det här är regeringens ansvar, säger Oscar Alarik, Naturskyddsföreningens chefsjurist. Det finns en möjlighet i lagen, enligt kapitel 17 i miljöbalken, för regeringen att ta upp fall med stor miljöpåverkan. För att de ska kunna ta upp det behöver någon skicka en underrättelse, och då myndigheterna konstigt nog inte har gjort det, gjorde vi det. Någon måste göra det. Enligt klimatlagen har man lagt mycket ansvar på regeringen och det är deras ansvar att pröva fallet. Om regeringen inte gör det placerar man en kvarnsten runt halsen på svensk klimatpolitik, som regeringen sedan har svårt att göra något åt. Det är väldigt svårt att ta tillbaka ett tillstånd.
Tror ni att regeringen kommer agera?
– Det är upp till dem. Men om regeringen inte gör det kommer det läggas dem till last när man utvärderar hur de har skött klimatpolitiken. När det handlar om en fördubbling av utsläppen och Sveriges största källa till koldioxid tycker vi att det är naturligt att regeringen tar det ansvaret, säger Oscar Alarik på Naturskyddsföreningen.
I underrättelsen skriver Naturskyddsföreningen bland annat: ”Ett lagakraftvunnet tillstånd skulle innebära allvarliga hinder för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och Sveriges förpliktelser enligt Parisavtalet. Ett tillstånd i enlighet med Preem AB:s ansökan skulle allvarligt försvåra möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och är därmed inte heller förenligt med miljöbalkens portalparagrafs övergripande syfte, att styra mot en hållbar utveckling.”
Utsläppshandelssystemet
Orsaken till att domstolen i första instans gav tillstånd, var att raffinaderier ingår i EU:s utsläppshandelssystem, vilket enligt Oscar Alarik på Naturskyddsföreningen innebär att praxis är att raffinaderier ska lämnas i fred. Men samtidigt menar han att det inte finns något som tyder på att man inte får avslå ansökningar, när det handlar om koldioxidutsläpp i den omfattningen.
– Nya klimatmål har kommit efter att beslut togs om utsläppshandelssystemet, och vi hoppas att det kan belysas rättsligt. Det kommer nog kräva en del integritet och nytänkande inom domstolarna och regeringen om man ska säga nej till Preem, det kommer vara ett tufft beslut.
Enligt Oscar Alarik på Naturskyddsföreningen är det nu det riktiga arbetet börjar.
– Det kommer säkert pågå ett år framåt. Nästa steg innebär antagligen att Preem får svara på vårt överklagande och vi kommer granska deras argument och så håller det sedan på. Nu tar det tysta arbetet vid, som inte syns i medierna.
