Utlandsfödda som kommer till Sverige har i mindre utsträckning diabetes, övervikt och högt blodtryck jämfört med personer som är födda här. Efter några år förändras den bilden, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
– Det här är anmärkningsvärt. De flyktingar som kommer till Sverige är som regel ganska friska och sedan blir hälsan påtagligt sämre, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Förklaringarna har både med livsvillkor och levnadsvanor att göra. Personer som migrerat till Sverige har svårt att komma in på arbetsmarknaden, upplever ett utanförskap och har en lägre disponibel inkomst, vilket påverkar hälsan negativt.
– Vi har framför allt tittat på så kallade välfärdssjukdomar som diabetes, övervikt, fetma och högt blodtryck och de är vanligare bland utrikes födda som bott i Sverige i fem år eller mer jämfört med personer som bott kortare tid.
Blir stillasittande
Rapporten belyser gruppen utlandsfödda som flyttade till Sverige under åren 1990–2014. Det stora antalet flyktingar som kom till Sverige 2015 och framåt är alltså inte inkluderade.
– I grunden är det en integrationsfråga. Vi vet att fysisk aktivitet och bra matvanor är avgörande, men många nyanlända känner inte igen kosten här och vet inte vad som är nyttigt. Bristande kunskap och språksvårigheter påverkar både vad man äter och möjligheterna till fysisk aktivitet. Man rör sig mindre och blir mycket hemmasittande, säger Johan Carlson.
Dålig kunskap om hur samhället fungerar gör också att migranter söker vård i mindre utsträckning de första åren.
– Man har svårt att navigera i det svenska sjukvårdssystemet och vet inte vart man ska vända sig. Hälsoundersökningar utförs bara i 50–60 procent av fallen på asylsökande och där bör vi bli bättre på att följa upp människor tidigt och ge dem en skjuts in i hälso- och sjukvårdssystemet.
Saknar personnummer
Landstingen har dock ofta svårt att komma i kontakt med de nyanlända som saknar personnummer och flyttar mellan olika asylboenden inom landet.
– Där har både vi och Socialstyrelsen påpekat att man borde ha ett nationellt samordningsnummer. Dessutom skulle man notera folks mobilnummer och mejladresser i stället för att skicka information via post som sällan når fram, menar Johan Carlson.
Några ljusglimtar finns dock i rapporten. Ungdomar som är födda utanför Europa konsumerar mindre alkohol än ungdomar som är födda i Sverige och personer som är födda i andra länder vårdas mer sällan för alkoholrelaterade skador. Även om rökarna fortfarande är många, främst bland utlandsfödda män, så har andelen som röker varje dag minskat.
Även tandhälsan är bättre bland personer som bott fem år eller mer i Sverige än bland dem som bott kortare tid.
Fakta: Så ska utrikesföddas hälsa förbättras
Folkhälsomyndighetens förslag för att förbättra utrikesföddas hälsa:
– Kommunerna ska erbjuda alla som har fått uppehållstillstånd samhällsorientering på deras eget språk. På så sätt kan utrikes födda få information om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
– Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande och även vaccinationer i de fall det är aktuellt.
– Den psykiska ohälsan bland vissa grupper av utrikes födda, speciellt barn och unga som anländer till Sverige utan vårdnadshavare, behöver uppmärksammas mer.
– Välfärdssjukdomar (diabetes, övervikt/fetma) utvecklas i högre utsträckning bland olika grupper av utrikes födda.
TT
