– Vi ser att länder moderniserar kärnvapen och det finns större risker för krig. Vi upplever att hotet från kärnvapen inte har varit så stort på länge, inte sedan kalla kriget, säger Wallström till TT.

Träffen, av utrikesdepartementet benämnt ministermöte, äger rum i Stockholm den 11 juni. Femton länder har bjudits in och alla kommer, enligt Margot Wallström. Några av de nio länder i världen som har och antas ha kärnvapen har inte bjudits in. Det var inte heller tanken, enligt Wallström.

– Vi vill inte börja med kärnvapenländer, vi vill börja med länder som kan vara med att trycka på, annars kan det ta tvärstopp direkt, säger Wallström.

Ligga på

Hon tillägger att det handlar om att samla en grupp som kan ligga på kärnvapenländerna i ett senare skede. Det gäller i första hand inför den översynskonferens som ska hållas om det så kallade NPT-fördraget, i dagligt tal kallat ickespridningsavtalet, nästa år.

– Det här är länder som vi tror vi kan vara allierade, säger Wallström som varnar för att risken för besvikelse vid NPT-konferensen nästa år är stor.

– De tidigare gångerna har man inte gjort några framsteg alls. Det vi ser nu är att fler länder pratar om att skaffa sig kärnvapen, och retoriken är förändrad, man pratar om att använda dem, inte bara ha dem som avskräckning, säger Wallström.

Öka insyn

Hon säger att mötet ska ta sig an frågor om hur kärnvapen omnämns i säkerhetsdoktriner, hur vapnens roll beskrivs, hur insyn och säkerhet kan ökas och hur man hindra att kärnvapenattacker sker av misstag.

Några av de länder som kommer till mötet i Stockholm har skrivit under FN:s nya konvention om förbud av kärnvapen och något land har även ratificerat avtalet. I Sverige har frågan om att underteckna och ratificera lagts på is. Wallström har förespråkat att Sverige ska göra det, men regeringens egen utredare avråder och remissinstanser som Försvarsmakten avråder också.

Riksdagen emot

För en månad sedan sade Wallström att ett datum för besked om vad regeringen vill att Sverige ska göra kommer inom kort. Det gäller fortfarande.

– Vi håller på och diskuterar det nu med det andra regeringspartiet, vi analyserar remissvaren och funderar över vägen framåt, säger Wallström.

– Vi vet ju att det finns ett starkt motstånd i riksdagen, dessvärre, säger hon.

Hittills har 70 länder undertecknat konventionen och 23 även ratificerat. Men det krävs minst 50 ratificeringar för att konventionen ska träda i kraft.
Wallström säger att fokus nu är på att hålla ickespridningsavtalet, NPT, i gång.

– Det är ju i kraft, NPT har vi nu och vi måste se till att nästa årskonferens blir en framgång och inte ett bakslag.