Göteborg handlar på 14:e plats när det handlar om hur smart medborgarna upplever staden och bara fyra procent anser att de får vara med och påverka stadens utformning. Det visar Samhällsbarometern 2019 som presenterades på tisdagsförmiddagen.
Undersökningen Samhällsbarometern som görs av Sifo och sammanställs av konsultfirman PE är gjord för fjärde året i rad – i år med fokus på Smarta städer. I undersökningen har man tittat på människornas upplevelser av den smarta staden, med fokus på trafik, boende, näringsliv och samhälle. 3 300 personer i åldrarna 18–74 år har medverkat och totalt sett upplever 54 procent att de svenska städerna är smarta.
Den stad som upplevs som smartast av sina invånare är Linköping, följd av Malmö och Lund. Den faktor som gör upplevelsen stark är näringslivet i Linköping, till skillnad från andra städer, där det är trafiken som upplevs som mest smart.
Göteborg på 14:e plats
Göteborg hamnar på 14e plats, med 49 procent av medborgarna som tycker att det är en smart stad. Den upplevs därmed sämst av de tre storstäderna. Detta trots att Göteborg i internationella mätningar hamnat på andra plats i världen när det kommer till ”smart cities”.
Det som gör att Göteborg hamnar lågt är upplevelsen av trafiken, bland annat dåliga pendlingsmöjligheter och att det inte upplevs smidigt att byta mellan olika transportmedel i staden. Endast 5 procent tycker att trafikflödet fungerar bra och 3 procent tycker att det finns en bra laddinfrastruktur för elbilar.
I Göteborg och Stockholm finns även flest missnöjda med sophantering och renhållning, och 19 procent anser att det lokala näringslivet tar ansvar för stadens utveckling. Dessutom upplever endast 4 procemt av göteborgarna att de får vara med och tycka till om stadens utformning.
– Vi har en stor industri och bilindustri med bland annat Volvo och det märks att det är prioriterat för folk, men de upplever att näringslivet inte är med och påverkar staden så mycket, säger Arvid Linder, kommunikationschef på PE.
Bristande kommunikation
– Eftersom Göteborg hamnar högt i internationella studier kring smarthet men inte i undersökningar om medborgarnas upplevelser av detta, så visar det på att kommunikationen är dåligt och att det inte alltid är förankrat hos medborgarna, säger Anna Ternell, senior adviser på PE.
Christine Olofsson, hållbarhetschef Älvstaden Utveckling berättar att de jobbar mycket med medborgarförslag och ”open calls”.
– Vi når kanske inte alla. Men vi försöker, säger hon.
Malin Granath är lektor i informatik vid Linköpings universitet och en av experterna som medverkat i rapporten. Hon menar att det är svårt att påverka som medborgare och att det är svårt att hitta beröringspunkterna. Hon betonar också att det inte är säkert att ökad digitalisering leder till mer påverkan, utan att det handlar mer om samarbeten och strategier kring vilka kanaler man väljer att kommunicera genom.
– Det finns ett enormt engagemang och stora visioner i Göteborg. Vi är mitt inne i en stor utvecklingsfas, vi är på väg, men det är svårt att nå ut till medborgarna med allt det som händer, säger Christine Olofsson på Älvstranden Utveckling.
