Kriterierna är klara inför jobbtillsättandet. EU:s stats- och regeringschefer konstaterade på sin extrainsatta toppmötesmiddag i tisdags att toppjobben ska besättas så man uppnår bästa möjliga spridning såväl geografiskt som politiskt – åtminstone bland de dominerande EU-vänliga partigrupperna.
Och det ska vara jämställt.

– Det är viktigt för mig att vi har balans mellan könen: att vi utnämner två män och två kvinnor, sade Frankrikes president Emmanuel Macron efteråt, precis som många andra av hans kollegor.

Balans i toppen

Men att hitta två män och två kvinnor som kommer från olika delar av EU, är tillräckligt erfarna och tillhör olika politiska familjer är långt ifrån enkelt. Särskilt inte om man dessutom helst ska välja bland de som fördes fram som formella toppkandidater inför EU-valet.

Ännu svårare blir det om man konstaterar att det bara kan bli verkligt jämställt om det blir balans på de två tyngsta posterna, som ordförande i EU-kommissionen och som permanent rådsordförande.

Ledarna kan visserligen väga upp med kvinnor på de två andra toppjobben som EU:s utrikeschef och EU-parlamentets talman. Men det skulle se blekt ut i jämförelse om man samtidigt fortsatte med bara män som unionens två främsta ansikten utåt.

Personkemi

Därtill är också framför allt rådsordförandeposten en fråga om personkemi. Den som ska leda stats- och regeringschefernas toppmöten bör vara någon som gillas av de andra och kan skapa en så god stämning som möjligt.
Helst bör det vara någon som just nu ingår i kretsen av presidenter och premiärministrar. Eller åtminstone just varit det.

Resultatet blir att det inte finns så många namn att bolla med för nuvarande rådsordföranden Donald Tusk, som fått i uppdrag att hitta en fungerande kombination redan fram till nästa EU-toppmöte i midsommar.

Läge för Vestager?

Tyske Manfred Weber och nederländske Frans Timmermans är formella toppkandidater till posten som kommissionsordförande för de två största EU-partigrupperna, konservativa EPP och socialdemokratiska S&D. Men om någon av dem ska kombineras med en kvinna som rådsordförande, hämtad ur gruppen av toppmötesdeltagande stats- och regeringschefer finns inte mycket att välja mellan.

Tyska Angela Merkel skulle vara supertung – men vill knappast. Litauiska Dalia Grybauskaite är kvalificerad – men ses inte som någon stämningshöjare eller mångas kompis. Theresa May håller på att avgå. Därutöver finns för tillfället ingen.

Möjligen är det ett av de starkaste argumenten för att i stället göra liberala partigruppen Aldes danska toppkandidat Margrethe Vestager till kommissionsbas.

Hon skulle i så fall kunna kombineras med exempelvis Irlands Leo Varadkar eller Kroatiens Andrej Plenkovic om man vill ha en konservativ rådsordförande.

Inga svenskar

Sverige då?
Nja.

Norden som helhet kommer maximalt att få en av topposterna och om inte den går till Vestager ligger snarare någon finländare som Olli Rehn, Erkki Liikanen eller Alexander Stubb bra till för den femte posten som ska fördelas, då Europeiska centralbanken ska få ny chef i höst.

Dessutom trycker Spaniens vänsterregering stenhårt på för ett toppjobb – och lär därmed ligga före Sverige i den socialdemokratiska kön.