Så mycket som en sjättedel av de utsläpp som genereras av maten i EU kommer från avskogning av tropiska skogar. Det visar två nya studier från Chalmers som redovisas i ett pressmeddelande.

I studierna blir det tydligt hur europeisk konsumtion av livsmedel bidrar till negativ påverkan på klimatet. Till sin hjälp har forskarna haft satellit-data, jordbruks- och handelsstatistik.

– Man kan säga att EU importerar avskogning av stora arealer varje år. Vill EU nå klimatmålen måste vi ställa hårdare miljökrav på dem som exporterar livsmedel till EU, säger Martin Persson docent i fysisk resursteori på Chalmers, som är en av forskarna bakom studierna.

Kopplingen mellan produktion av vissa livsmedel och avskogning är inte ny, men studierna undersöker mer i detalj vilka livsmedelsprodukter som bidrar avskogningen och var dessa sedan konsumeras. Den första studien handlar om hur odlingar och betesmark expanderar där det tidigare varit regnskog.

– Där kan vi se att mer än hälften av avskogningen beror på produktion av livsmedel och djurfoder, till exempel nötkött, sojabönor och palmolja. Här finns stora skillnader mellan olika länder och varor, men sammantaget står exporten för ungefär en fjärdedel av avskogningen kopplad till livsmedelsproduktion. Och den siffran ökar också något under perioden vi har undersökt, säger Florence Pendrill, doktorand i fysisk resursteori.

Den andra studien undersöker hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av produktionen på dessa arealer, samt var varorna sedan konsumeras. Det är stor skillnad mellan olika länder i EU, men i genomsnitt är en sjättedel av utsläppen inom EU direkt kopplade till avskogning i andra delar av världen.

– Vill EU på allvar göra något åt sin klimatpåverkan är det här en viktig utsläppskälla. Och här finns dessutom stora möjligheter att påverka hur produktionen går till, säger Martin Persson.

Ny lagstiftning på gång

EU-kommissionen har under tidiga våren tagit in synpunkter på sin färdplan för att minska unionens bidrag till avskogningen.

”Initiativet är ett resultat av att den globala avskogningen är ett fortsatt problem och att medvetenheten ökar om länken mellan avskogning och det expansiva jordbruket. Som en stor importör av jordbruksprodukter och råvaror, är EU en del av problemet, men kan också bli en del av lösningen”, skriver EU-kommissionen.

En åtgärd som forskarna lyfter upp som positiv är att EU för ett tag sedan införde särskilda krav kopplade till avskogning som producenterna av timmer och skogsprodukter måste uppfylla för att få exportera till EU

– Nu när kopplingen mellan livsmedel och avskogning gjorts tydlig bör man diskutera möjligheten för EU införa liknande regelverk för import av livsmedel. Avskogningen måste helt enkelt kosta extra för producenten. Om man samtidigt ger tropiska länder stöd i arbetet med att skydda skog och ger bönder alternativ till avskogning för att öka produktionen, kan man ha en stor påverkan, säger Florence Pendrill.

Chalmers-studierna har gjorts i samarbete med forskare på Stockholm Environment Institute, Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre i Tyskland och NTNU i Norge. Tidigare rapporter från projektet har behandlat kopplingen mellan svensk konsumtion och utsläpp. 

Framförallt är det de internationella organisationerna eller stora länder som kan åstadkomma skillnad på det här området men det är också möjligt att påverka utvecklingen åt rätt håll med hjälp av att engagera sig i frågan.

– Folkopinionen är viktig för klimatfrågan. Inte minst för att påverka politiken, men vi ser också att en del företag har lovat att bidra till att skydda tropiska skogar genom frivilliga åtaganden om att inte köpa produkter som odlats på avskogad mark. Och det beror ju till stor del på att den folkliga opinionen är så stark i den här frågan, avslutar Martin Persson.