Flickan våldtogs på vägen hem från skolan hösten 1995. Nu döms en 58-årig man till sex års fängelse för det nära 24 år gamla brottet i Billdal i Göteborg.
Mannen hittades via en familjesökning i dna-registret.
Göteborgs tingsrätt skriver i ett pressmeddelande att det inte finns någon anledning att ifrågasätta dna-analysen.
”Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att det är ställt utom rimligt tvivel att det är den tilltalade som är gärningsmannen”, skriver domstolen.
Enligt rätten är straffvärdet för våldtäkten åtta års fängelse, men eftersom det gått ovanligt lång tid sedan brottet reduceras det till sex års fängelse.
– Vi har inte hittat några andra fall där det har gått så lång tid, så det finns ingen riktig vägledning, säger rådmannen (domaren) Anna Witte till TT.
– Men det finns ett avgörande från 2013 där det hade gått tolv år och man hade reducerat strafftiden med ett år. Till slut landade vi på att reducera med två år.
Mannen ska utöver fängelsestraffet också betala skadestånd på 115 000 kronor plus ränta räknat från när brottet skedde.
Behövde sjukhusvård
Genombrottet i fallet kom i och med en lagändring från den 1 januari i år, då polisen fick möjlighet att göra en ny typ av sökningar i sitt dna-register. Sökningen innebär att dna från en brottsplats matchas så att man kan hitta nära släktingar till den som lämnat dna-spåret, om denna person inte själv finns i registret.
Metoden ska i första hand användas i utredningar av de grövsta brotten.
Ett sådant, som polisen snabbt tog tag i, var överfallet på den åttaåriga flickan i Billdal i södra Göteborg 1995. Flickan cyklade hemåt från skolan, men blev brutalt stoppad på en väg genom ett skogsparti. En vuxen gärningsman våldtog och misshandlade åttaåringen så att hon behövde sjukhusvård i flera dagar.
Höll sig undan
Flickan kunde själv berätta tydligt om vad som hänt. På hennes tröja fanns också dna-spår från våldtäktsmannen. Men det var först vid en familjesökning som dna-spåret ledde till den västsvenske man som nu fått sin dom i Göteborgs tingsrätt. Han höll sig undan en tid när polisen tagit kontakt för en topsning (ett salivprov), men kunde gripas i slutet av februari.
58-åringen nekar till brottet, men har varit fåordig i förhören och säger att han har minnesproblem efter en fallolycka.
– Resultatet från dna-testerna är det starkaste som finns och det räcker. Dessutom var hans uppträdande när han fick förfrågan att lämna dna-prov mycket anmärkningsvärt, säger rådmannen Anna Witte.
– Vi har också tagit upp hans minnesproblem, som också är lite underligt. Han säger att han har fallit från ett träd, men i journalanteckningarna står det att han inte slog i huvudet och att han inte svimmade av.
Fakta: Dna-register
Alla som är skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse får sedan den 1 januari 2006 lämna ett dna-prov. Nationellt forensiskt centrum (NFC) har tre olika register för dna-profiler: spårregistret, utredningsregistret och dna-registret.
– Spårregistret innehåller okända dna-profiler från brottsfall.
– Utredningsregistret består av dna-profiler från personer som är minst skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse.
– Dna-registret innehåller dna-profiler från personer som dömts för ett brott med annan påföljd än böter, alternativt har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom.
Familjesökningen i de svenska dna-registren blev möjlig efter en lagändring som började gälla den 1 januari i år. Den innebär att dna-spår från brottsplatser kan ge träff även på nära släktingar (föräldrar, barn eller helsyskon).
Familjesökningarna utförs av Nationellt forensiskt centrum (NFC), i första hand vid de grövsta brotten (mord/dråp, mordförsök/dråpförsök och grova sexualbrott).
Källa: Nationellt forensiskt centrum (NFC)
TT
