En kaffe att ta med, tack! Varje år används miljontals engångsmuggar i Sverige som skräpar ner och påverkar miljön negativt. Men du kan själv minska din miljöpåverkan.
– Huvudbudskapet är att byta till en mugg som håller längre, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent.
Det finns inga exakta siffror på hur många engångsmuggar som förbrukas i Sverige varje år. Men enligt en grov uppskattning, som även innefattar produkter som exempelvis bägare för plocksallad och glassbägare i papp, handlar det om mellan en halv och en miljard per år, enligt en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av organisationen Håll Sverige rent.
Engångsmuggen, som ofta innehåller plast, utgör ett miljöproblem på framför allt två sätt, enligt Åsa Stenmarck, avfalls- och resursexpert på IVL.
– Dels är det en resursåtgång när vi tillverkar dem. Det är både material som går åt och energi, säger hon.
Dels blir engångsmuggen ofta till skräp.
– Då blir det alla de konsekvenserna som skräp har. Dels att det inte ser så kul ut och skapar otrygghet, men också att skräpet till slut hamnar i våra sjöar och hav.
Men det finns alternativ som är bättre för miljön. I studien från IVL har man jämfört miljöpåverkan från engångsmuggar med flergångsmuggens miljöpåverkan, från råvara till avfall, genom livscykelanalyser. Tre olika engångsmuggar har jämförts med en flergångsmugg tillverkad av bambu och en termosmugg av rostfritt stål.
Flergångsmuggen är bättre både vad gäller nedskräpning och klimatpåverkan om den används flera gånger under sin livslängd, enligt studien.
Bambumuggen lönar sig klimatmässigt efter att ha använts omkring 15 gånger jämfört med motsvarande antal kaffe i engångsmugg, medan termosmuggen behöver användas omkring 45 gånger för att vara ett bättre val för miljön.
– Byter man från engångsmugg till flergångsmugg vinner man inte bara att vi får ett bättre klimat för att vi använder våra resurser smartare, vi kommer också att minska nedskräpningen, säger Johanna Ragnartz.
För den som vill minska sin klimatpåverkan, men fortsätta att dricka sitt kaffe på språng är flergångsmuggen därför ett bra alternativ, menar hon.
– Kom ihåg att du har den, så du tar med den och inte köper fler flergångsmuggar. Och använd den många gånger.
Hur man väljer att diska sin mugg spelar också roll för miljöpåverkan. Att skölja ur med kallt vatten i stället för att diska med varmt vatten och diskmedel är att föredra.
– Ska man maxa ska man ha en flergångskaffemugg som man sköljer ur med kallt vatten, då kommer du snabbt att göra lägre klimatpåverkan.
Inte bara konsumenterna kan göra klimatsmarta val när det gäller muggar. Även de som står på andra sidan disken och lämnar ut kaffet kan bidra och tänka nytt, anser Johanna Ragnartz på Håll Sverige rent.
– De kan hjälpa till att styra mot en större användning av flergångsmuggar – att det blir lätt att ta med din egen mugg när du kommer till ett kaffeställe. Man kan ställa samma fråga som med påsarna, behöver du en mugg?
Men hur stort miljöproblem är engångsmuggen egentligen? Även om det finns områden där utsläppen är betydligt större, är frågan om engångsmuggar och engångsmaterial ändå viktig, menar Åsa Stenmarck på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Det är klart att mycket annat som vi gör är mycket värre utsläppsmässigt, det enklaste exemplet är väl flygresor och all onödig konsumtion vi ägnar oss åt. Jag brukar tänka många bäckar små, det här är en av bäckarna.
”Vilken kaffemugg är bäst för miljön?”
Grovt uppskattat använder svenskarna mellan en halv och en miljard engångsmuggar varje år, enligt studien. Siffrorna bygger bland annat på statistik över import och försäljning av engångsartiklar.
Siffrorna omfattar även produkter som bägare för plocksallad och glassbägare i papp och ska därför ses som grova uppskattningar snarare än den faktiska användningen av engångsmuggar. Uppskattningen kommer från en kartläggning av engångsartiklar som Naturvårdsverket arbetar med just nu.
I livscykelanalysen har man jämfört klimatpåverkan från engångsmuggar med klimatpåverkan från flergångsmuggar. Tre olika engångsmuggar med olika beläggningar har studerats samt två olika flergångsmuggar, en termosmugg av rostfritt stål och en bambumugg.
Om flergångsmuggen används ofta under sin livslängd har den en lägre klimatpåverkan än engångsmuggen. Ur ett nedskräpningsperspektiv är flergångsmuggen alltid bättre än engångsmuggen eftersom risken för nedskräpning försvinner vid användning av flergångsmugg. Även när det gäller försurning och övergödning är flergångsmuggen bättre än engångsmuggen, om den används ofta.
Flergångsmuggen har totalt sett högre miljöpåverkan per mugg än engångsmuggen, men eftersom flergångsmuggen kan användas flera gånger får den en lägre miljöpåverkan i längden.
Den största delen av engångsmuggarnas klimatpåverkan kommer från tillverkningen av råmaterial, avfallshanteringen och till viss del transporterna.
Studien har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av organisationen Håll Sverige rent.
Källa: Rapporten Vilken kaffemugg är bäst för miljön? och Håll Sverige rent.
Plast i haven
80 procent av allt skräp i haven kommer från land. Majoriteten av skräpet består av plastartiklar.
Räknat i antal är omkring hälften av allt marint skräp som hittas på europeiska stränder plastartiklar för engångsbruk.
En vanlig engångsmugg är till stor del gjord av papper, men har en insida av plast. Även locket till engångsmuggen är ofta gjort av plast.
Det tar lång tid för den plast som hamnar i naturen att försvinna. Plasten sönderdelas till allt mindre delar och blir så småningom till mikro- och nanoplast.
Sedan 1950-talet har 8,3 miljarder ton plast tillverkats. 40 procent av plastproduktionen används till plastförpackningar.
Källa: Håll Sverige rent
