Att bland annat upplåta lokaler eller sköta transporter åt en terroristorganisation ska bli brottsligt, föreslår regeringen. Efter det att försöket att få deltagande i exempelvis IS kriminaliserat föll riktar sig det nya förslaget i stället in sig på att förbjuda samröre.
I korthet innebär regeringsförslaget att flera handlingar som underlättar en terroristorganisations verksamhet blir brottsliga. Att ordna möten, sköta en organisations ekonomi eller transporter är alla exempel på handlingar som skulle bli kriminella med den nya lagen.
Redan i dag kan personer som på olika sätt har hjälpt terrorister straffas, men det nya förslaget omfattar ännu fler handlingar, enligt justitieminister Morgan Johansson.
– Få av dem som ha deltagit i IS säger att de deltagit i någon krigföring, utan säger i stället att man till exempel skött transporter. Det och många andra handlingar kommer att bli straffbara med den här lagstiftningen, säger han.
Andra förslaget
Lagstiftningen kan inte tillämpas retroaktivt men om den blir verklighet nästa år skulle den innebära att fler brott kan prövas i domstol, enligt justitieministern.
Det här är regeringens andra försök att skärpa terrorlagstiftningen. Det förra förslaget drogs tillbaka för två månader sedan efter kritik från lagrådet, landets tyngsta jurister. Den springande punkten var då svårigheten att kunna kriminalisera medlemskap.
Lagrådet hävdade i sin kritik att förslaget inskränkte föreningsfriheten, som är en del av grundlagen. Den problematiken har man nu undvikit genom att i stället kriminalisera samröre, enligt Morgan Johansson. Han säger samtidigt att justitiedepartementet ser över möjligheten till ett förbud mot deltagande som inte strider mot föreningsfriheten.
– I dag spelar det ingen roll om du driver en förening som samlar frimärken eller om du spränger folk i luften, båda skyddas av föreningsfriheten. Det tycker jag är stötande.
"Grundproblem kvarstår"
Nils Funcke, expert på yttrande- och tryckfrihetsfrågor, anser dock att grundproblemet med regeringens förslag kvarstår.
– Det är att man väljer att rikta in det här på samröre med en viss organisation. Det definieras inte tydligt nog vad som är en terrororganisation, utan det är för luddigt. Det inkräktar fortfarande på föreningsfriheten som jag ser det, säger han.
Funcke framhåller också att flera av de handlingar som nämns i lagförslaget redan går att döma till ansvar för.
– Att ta befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor etcetera för ett överordnat mål – det är kriminella handlingar redan i dag.
Fakta: Turerna kring terrorlagen
Det finns flera lagar som handlar om brott kopplade till terrorism. Det är till exempel straffbart att resa, utbilda, offentligt uppmana och rekrytera för terroristbrott.
2017 kom regeringen och Alliansen överens om att utreda en utvidgad kriminalisering av samröre med terroristorganisation.
I februari i år fattade regeringen beslut om att införa två nya brott: deltagande i terroristorganisation och samröre med terroristorganisation.
Den nya lagstiftningen skulle träda i kraft den 1 augusti, men förslaget drogs tillbaka sedan Lagrådet bedömt att deltagandebrottet stred mot grundlagen.
TT
Fakta: Så har de svenska terrorlagarna vuxit fram
1973: Sveriges första terroristlag antas av riksdagen.
2002: Lagen om terrorfinansiering (”finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall”) införs.
2003: En ny terroristbrottslag träder i kraft.
2010: Rekryteringslagen, som innebär straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott, träder i kraft.
2016: Rekryteringslagen skärps så att den även omfattar förbud mot terrorresor.
2020, 1 januari: Ny lag som ska göra det straffbart att ha samröre med en terroristorganisation.
TT
