Syrenivåerna i Östersjön har länge varit låga och beror bland annat på blandningen av söt- och saltvatten i sjön. Olika salthalter gör det svårt för ytvattnet att blandas med djupvattnet. Tillsammans med en ökad tillförsel av näring från land under många år har det lett till allt större syrefria ytor.

– Det är en kombination av hur Östersjön ser ut rent naturligt, att det är starkt skiktat mellan sött ytvatten och salt djupvatten. Men anledningen till att det brett ut sig de senaste decennierna är framförallt att det tillförts mycket näringsämnen till Östersjön. Det här är effekterna av det man kallar övergödning, säger Lena Viktorsson, oceanolog på SMHI.

Varm sommar kan ha bidragit

När organiskt material bryts ner förbrukas syret i vattnet och ju mer som bryts ner desto mer syre går åt. Den rekordvarma sommaren 2018 kan därför också ha bidragit till utbredningen av de syrefria områdena i Östersjön eftersom värmen kan ha gjort att mer organiskt material än normalt producerats.

SMHI har sedan 2011 tagit fram kartor och diagram över de syrefria områdenas utbredning i Östersjön. 2017 var den beräknade ytan med syrefria bottnar större än någonsin tidigare och 2018 ökade den alltså ytterligare.

"Stor påfrestning"

TT: Vad innebär det att de syrefria områdena breder ut sig?

– Det blir en stor påfrestning på ekosystemet i Östersjön och på alla djur som lever där, eftersom de inte kan leva i dessa områden som är syrefria. De får mycket mindre volym att röra sig i, säger Lena Viktorsson.
SMHI:s mätning gjordes under augusti till oktober 2018.