Det är de företag som släpper ut mycket växthusgaser som ska beskattas, snarare än privatpersoners konsumtion. Det tycker i alla fall majoriteten av de tillfrågade i en studie från Göteborgs universitet som undersökt allmänhetens inställning till klimatbeskattning.
Studien har undersökt tre olika sorters beskattning med inriktning att minska utsläppen av växthusgaser: koldioxidskatt på fossila bränslen som riktar sig mot konsumenter, koldioxidskatt på fossila bränslen som används av industrin eller en koldioxidskatt som särskilt riktar sig mot tillverkningen av fossila bränslen. Flest tyckte att det var mest befogat att beskatta den fossila industrin, därefter andra företag och sist privatpersoner.
– Att beskatta privatkonsumtion direkt är mindre populärt än att beskatta industrin även om det kan drabba konsumenterna i slutändan. Det handlar förmodligen delvis om vem medborgarna anser vara ansvarig. Vi vet också från tidigare studier att egenintresse och rättviseuppfattningar styr människors attityder till miljöpolitiska förslag, säger Niklas Harring en av författarna bakom studien till Gu.se.
I studien har det samlats in enkätsvar från 4 700 personer från Sverige, Norge, Australien och Nya Zeeland – länder där fossilindustrin är olika stark i. Studien visar också skillnader i attityder mellan länderna, vilket forskarna tror på just detta.
– I Australien och Norge som är ekonomiskt beroende av fossil industri är stödet för denna typ av beskattning generellt lägre än i Sverige och Nya Zeeland, kommenterar Niklas Harring.
En annan skillnad mellan länderna är hur stödet för en konsumtionsbaserad koldioxidskatt för privatpersoner är beroende på partitillhörighet. I de nordiska länderna är det framförallt personer med traditionella vänstervärderingar som stödjer denna idé, medan stödet är större bland högersympatisörer i Australien och Nya Zeeland. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Climate Policy.
