Den 17 november 2018 stoppades trafiken i korsningen Vasagatan/Sprängkullsgatan i centrala Göteborg. I sju minuter stod en grupp aktivister i vägen för bilarna, med budskap som ”Systemskifte eller utrotning?” skrivna på sina plakat. Det var den första aktion som rörelsen Extinction rebellions göteborgsgren genomförde. Nu, knappt fem månader senare, gör de sig redo att delta i den globala aktionsdag där 324 lokalgrupper kommer att utföra fredlig civil olydnad runt om i världen.

Den största aktionen i Sverige kommer att ske i Stockholm och samla aktivister från olika delar av landet – bland annat Katja Bergman från Göteborg.

– Det är nu det börjar på riktigt. Det kommer att bli jättefint, en stor konstnärlig aktion i civil olydnad, öppen för alla att vara med på.

Hon och Martin Claussen sitter på ett café i och försöker tillsammans att sammanfatta de fem månader som Extinction rebellion, också kallat XR, har funnits i Göteborg. Det är svårt att förstå att det bara gått några månader, säger de – det känns ibland som en evighet. Andra stunder blir det tydligt hur ”nykläckt” rörelsen är.

– I London planerar de för att stänga ner staden i två veckor, de har ett högkvarter och människor som arbetar med det här. Där är ju inte vi, utan vi jobbar mer i det lilla fortfarande, utifrån den kapacitet vi har, säger Katja.

Göteborgsgruppen består av runt 70–80 personer som är aktiva i olika grad. I Sverige som helhet är siffran drygt 280.

– Vi får rätta munnen efter matsäcken. Allt sker på frivillig basis och vi kan inte måla upp en bild av att vi är större än vad vi är. Det vore inte seriöst, säger Martin Clausson.

Men ambitionen är stor, liksom framtidstron.

– Det här sprider sig så fort. Det är bara en tidsfråga innan du får svårt att hitta någon i den här stan som inte vet vilka vi är, fortsätter han.

De båda tror båda helhjärtat på Extinction rebellion. Men det finns otaliga miljö- och klimatrörelser som har kämpat på i decennium efter decennium, och ändå är vi här i dag med en kris djupare än någonsin och utsläpp som bara ökar. Vad är det som gör att XR ska lyckas där andra gått bet?

Svaret är att ingen annan rörelse är lika radikal, säger de.

– Bara namnet ”Extinction rebellion”: det här är ett uppror mot utrotningen. I 30 år har miljörörelsen gjort olika kampanjer, skrivit namnlistor, gått i demonstrationståg och skänkt pengar. Jag tror att många är redo för något annat nu. XR är ett helt annat uppror, med våra krav och vårt fokus på civil olydnad, säger Katja Bergman.

Civil olydnad är dock inget nytt utan har använts tidigare av rörelser som Greenpeace.

– Men de är professionella aktivister. Det här är en rörelse för vanliga människor som har fått nog och vill vara olydiga.

Men, understryker de båda: alla behövs. Olika rörelser fyller olika funktioner och nu måste alla verka parallellt och bilda en massiv folkrörelse tillsammans.

– Det är inte ”vi och dom” på något vis. Däremot finns det ett tomrum, och det vill vi fylla, säger Martin Claussen.

Katja Bergman understryker också vid flera tillfällen att ett av Extinction rebellions mest kraftfulla vapen är humorn. Kanske något förvånande för den betraktare som främst tagit in budskapen om uppror och utrotning och sett dödskallarna i rörelserna logotyp.

Tror ni att folk uppfattar er som en humoristisk rörelse?

– Inte än. Men det ska vi jobba på, säger Martin Claussen.

Att starta en folkrörelse är inte gjort i en handvändning – för att inte tala om vad som krävs för att hålla liv i den. Den glödande aktivisten som bränner ut sig är en figur som är välbekant för de flesta som någon gång har engagerat sig i en ideell förening eller i annat frivilligarbete. Människor som lägger ner hela sin själ och sedan går in i väggen. Och, säger Katja och Martin, även inom XR Göteborg är det en kärna på ett femtontal personer som just nu är de mest engagerade. Så hur ska den här gruppen undvika att gå i fällan?

Det handlar till stor del om att hela tiden försöka rekrytera nya medlemmar, så att man är många som kan bytas av och hjälpas åt. De har också en särskild omsorgsgrupp, vars fokus ligger på att skapa en hållbar aktivistkultur. Det rör allt från kommunikation och konflikthantering till vila och återhämtning, och inte minst att hålla ett öga på medlemmarnas mående.

– Vi måste försöka fånga upp varandra. Är det någon som säger att den inte har sovit tre nätter i rad, då måste vi vara uppmärksamma, säger Katja Claussen.

– Och jag tjatar hela tiden om att vi måste ha kul tillsammans. Vi kan inte bara ha protokoll, dagordningar och ansvarsområden. Om vi gör tre aktioner, då ska vi också ha tre fester, fyller Martin Claussen i.

På långfredagen kommer XR Göteborg att anordna ett sorgetåg för den pågående massutrotningen av arter. Det är ett sätt att få känna gemenskap i sorgen.

– Det är viktigt att att inte sitta hemma ensam på sin kammare med frustrationen, säger Katja Bergman.

– Det är nästan vår viktigaste grej: omtanke, demokrati och kärlek. Civil olydnad, ja – men det här är någonting mycket större, säger Martin Claussen.

Demokrati, ja. Civil olydnad och blockader ses inte av alla som det bästa sättet att nå förändring, och Extinction rebellion har av kritiker kallats en rent odemokratisk rörelse. Men de har en ensidig bild av rörelsen, säger de.

– Olydnaden är ju ett måste – vi måste få folk att vakna. Men den demokratiska och fredliga sidan genomsyrar hela vårt arbete och är minst lika viktig som den civila olydnaden.

– Vi måste nå ut med den också, så att vi inte uppfattas som en liten obskyr grupp som bara står och gapar, säger Martin Claussen.

Samtidigt påpekar Katja Bergman:

– Men vi ska inte behöva lägga en massa tid och energi på att bemöta kritik, vi har ett viktigt jobb att göra på gatan nu. Den här rörelsen är grundad på vetenskap och fakta. Därmed inte sagt att XR eller klimatrörelsen ska få stå oemotsagda, men vi måste samarbeta nu. Det är inte vi mot politikerna, journalisterna eller polisen.

Martin håller med.

– Vår uppgift är att påverka alla så mycket vi kan. Vi måste vara droppen som urholkar stenen, och till slut kommer folk att lyssna. Om jag gör civil olydnad och stöter på en polis tänker jag titta den i ögonen och säga: jag gör det här för dina barns skull.