Syre har avslöjat att 45 procent av de som fick en guldmedalj av LRF Mjölk förra året bröt mot djurskyddslagstiftningen vid länsstyrelsens senaste kontroll. I Västra Götaland, det län med flest guldmedaljörer, var siffran 60 procent.
Varje år delar Lantbrukarnas riksförbund (LRF) ut guldmedaljer till de mjölkbönder som har levererat ”prickfri” mjölk i minst 23 år. Nyhetsmagasinet Syre har nu avslöjat att 45 procent av de som fick en guldmedalj av LRF Mjölk förra året bröt mot djurskyddslagstiftningen vid länsstyrelsens senaste kontroll. 10 av de 31 guldbönderna låg i Västra Götaland, där var siffran 60 procent.
En av mjölkbönderna fick för flera år sedan information om att hen måste åtgärda den brist som länsstyrelsen upptäckte på gården. När bristen efter en månad inte var åtgärdad fick bonden ett föreläggande att betala vite om 8 000 kronor per ko. I föreläggandet förklarade länsstyrelsen varför bristen var viktig att åtgärda:
”Utrymmen för dina nötkreatur ska vara så rymliga att djuren utan problem kan stå, ligga och äta obehindrat. De ska också i möjligaste mån kunna utföra sina naturliga beteenden som att klia och slicka sig utan risk för skador.”
Med de mått som bonden hade på båsen kunde inte korna ligga ordentligt. Trots det var bristen nästan tre år senare fortfarande inte åtgärdad. Nu har bonden slutat med mjölkproduktion.
Värda guldmedaljen
LRF Mjölk, som är ansvariga för guldmedaljprogrammet, vill inte uttala sig om specifika fall. Enligt dem är det mejeriernas ansvar att kontrollera att bönderna lever upp till kraven för att få en guldmedalj.
Nio av tio av gårdarna i Västra Götaland är leverantörer till Arla. Sex av dem hade brister i djurskyddet vid den senaste kontrollen. En hade inga brister och två har aldrig haft någon kontroll. Arla Sveriges presschef Erik Bratthall svarar i ett mejl:
– Vi kan inte kommentera enskilda protokoll. Vår hållning är att om länsstyrelsen inte rapporterat till oss så är deras bedömning att avvikelsen inte är stor.
Han skriver också:
– Vi har inte fått några rapporter från någon länsstyrelse. Så vi måste givetvis lita på att deras bedömning är att avvikelsen inte är stor eller åtgärdad. Vi begär inte ut handlingar från länsstyrelsen utan har våra egna kontroller. Vår samlade bedömning av den information vi har är att gårdarna är värda guldmedaljen.
Mejeriernas ansvar
Arla kontrollerar alltså inte själva länsstyrelsens rapporter utan tar för givet att länsstyrelsen ska kontakta dem. Länsstyrelsen i Västra Götaland menar dock, tvärt emot vad Erik Bratthall säger, att det är mejeriernas eget ansvar att kolla upp om bönderna inte följer föreskrifterna.
– Vi har inte som rutin att på eget initiativ informera mejeriet när vi konstaterar brister på en mjölkgård. Däremot är ju våra handlingar offentliga och mejeriet kan begära att få ut en kontrollrapport från oss, säger Karin Lundborg på länsstyrelsen Västra Götaland.
Erik Bratthall får information om länsstyrelsens hållning, men svarar aldrig på frågan om varför de säger emot varandra.
För få kontroller
Av de 10 guldbönderna i Västra Götaland är det två stycken som inte har haft någon djurskyddskontroll på minst tio år.
När länsstyrelserna väljer ut vilka gårdar med livsmedelsproducerande djur som ska kontrolleras använder de sig av riskpoäng. De gårdar med högst risk är de som kontrolleras. Poängen sätts med hjälp av en rad parametrar, till exempel vilken typ av djurslag gården har, hur stor besättningen är och om det tidigare upptäckts brister på djurskyddet.
Målet är att tio procent av varje läns gårdar med livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år. Förra året levde landets länsstyrelser inte upp till de kraven. Snittet var 6 procent besökta gårdar, med en variation från 1,4 procent till 15,8 procent. Enligt Karin Lundborg på länsstyrelsen i Västra Götaland är det framför allt på grund av alla anmälningar som kommer in.
– I Västra Götaland fick vi förra året in 2 478 anmälningar, merparten berör sällskapsdjur. Vi arbetar ständigt med att förbättra de frågor vi ställer i samband med en anmälan, så att vi ska bli bättre på att redan i telefon sålla bort dem som är obefogade. Allt för att vi ska använda vår tid så effektivt som möjligt, säger hon.
När inga kontroller har gjorts, är det inte heller möjligt för länsstyrelsen att veta hur djuren har det.
– Vi kan naturligtvis inte veta någonting om en gård vi aldrig gjort kontroll på. Men sedan får man komma ihåg att vår kontroll blir en typ av ögonblicksbild. Läget på gården kan ju ändra sig i både positiv och negativ riktning efter vår kontroll. Tidigare historik är dock en del av riskpoängssättningen, så en gård där det inte funnits brister i samband med vår kontroll kommer att få lägre risk än en gård där vi konstaterat brister, säger Karin Lundborg.
