Kilo, mega och giga har de flesta hört talas om och vi använder dem dagligdags, ibland utan att ens tänka på det. För vem ägnar en tanke åt att ens telefon har en minneskapacitet på 64 000 000 000 byte, när det är mycket enklare att använda prefixet ”giga” för varje tal som åtföljs av nio nollor? Och när vi säger att något väger si eller så många kilon, tänker vi kanske inte på att ”kilo” egentligen bara är ett prefix som betyder tusen?

På liknande sätt används alla de andra så kallade SI-prefixen, ända upp till ”yotta” som är en etta följd av hela 24 nollor. I andra änden av skalan återfinns ”yokto” – som är tio upphöjt till minus 24.

Ofantligt stort och extremt litet, med andra ord. Men i en värld som ständigt växer och krymper – på en och samma gång – räcker prefixen snart inte till. Det anser i alla fall Richard Brown, chef för metrologi vid National Physical Laboratory i London, som tycker att det är hög tid att införa fyra helt nya prefix. För utan prefix går det inte att definiera vad som kommer härnäst, varnar han.

Fyra prefix

I den större världen är det framför allt inom den globala datalagringen som behovet av nya prefix finns, eftersom den samlade datamängden nu börjar bli så stor att de allra största prefixen inte längre räcker till. Inom kvantfysiken har man stött på liknande problem. För det är en värld där forskarna numera kan mäta krafter så små som 42 yoktonewton.

I en artikel i tidskriften Measurement föreslår Richard Brown de nya prefixen ronna (tio upphöjt till 27) och quecca (tio upphöjt till 30) respektive ronto (tio upphöjt till minus 27) och quecto (tio upphöjt till minus 30).

– Där det finns ett behov som inte möts, finns en risk att inofficiella enheter får fäste, vilket kan skapa förvirring, säger Richard Brown till Science News.

Han är också den som hittat på de nya namnen.

Uppfinner namn

Den institution som i slutändan avgör frågan är den Internationella byrån för mått och vikt (BIPM) i Paris.

Sten Bergstrand – till vardags forskare vid Sveriges Riksmätplats på forskningsinstitutet RISE, numera verkställande sekretare vid BIPM – vill varken säga bu eller bä om förslaget.

– Det enda jag kan säga är att det inte kommer att ske inom en snar framtid. Ett förslag som detta måste beredas ordentligt. Ett eventuellt beslut fattas sedan på det större CGPM-möte som hålls vart fjärde år, så i vilket fall kommer det att ta tid.

TT: Finns det ett behov av nya prefix?

– Nja. Känslan är snarare att ett antal av de prefix som redan finns inte används i någon större omfattning, men uppenbarligen tycker Richard Brown det och han är väl insatt i de här frågorna.

– Om ett behov uppstår brukar man lösa det genom att hitta på nya namn. Inom radioastronomi finns exempelvis Jansky som är en pytteliten enhet kopplad till mottagen effekt. I stället för att tala om yoktowatt, använder man antal Jansky för att jämföra olika objekt med varandra. Det blir lättare så. Ett mer välkänt exempel är ljusår, som är en måttenhet för att beskriva väldigt stora avstånd, säger Sten Bergstrand.

Senast tabellen över officiella SI-prefix ändrades var 1991. Då utökades systemet med fyra nya prefix (två i vardera ”ändar”). För det var då som zetta och yotta såg dagens ljus, som beskriver en triljard respektive en kvadriljon – samt zepto och yokto som följaktligen representerar en triljarddel respektive en kvadriljondel.