– Det här lexikonet är en uppfordrande röst till historieboksförfattarna, säger projektledaren Maria Sjöberg.

Den 8 mars 2018 lanserades Svenskt kvinnobiografiskt lexikon vid Göteborgs universitet, Sveriges första uppslagsverk med fullt fokus på historiska kvinnor och deras gärningar. Att det fyllde en lucka blev tydligt på en gång.

– Responsen har varit överväldigande. Första veckan fick vi uppgifter om runt 10 000 besökare per dag, säger Maria Sjöberg som är professor i historia vid Göteborgs universitet och projektledare för lexikonet.

– Nu har vi ingen kontinuerlig besöksstatistik och siffran har förmodligen sjunkit, men det används och det är ju det viktigaste.

Maria Sjöberg kallar lexikonet för en minnesbank, där betydelsefulla kvinnors liv och värv finns bevarade både för en intresserad allmänhet och för forskare.

– Det vi försöker göra är att bygga ett kvinnohistoriskt digitalt arkiv, där vi sopar ihop skärvorna av levnadsöden och insatser i det förflutna som annars hade riskerat att glömmas bort.

I dag finns tusen kvinnor representerade i lexikonet, men fler ska de bli. Projektet fick nyligen ytterligare finansiering och nu ska antalet fördubblas.

– Men två tusen kvinnor är fortfarande en droppe i havet, om än en något större droppe, säger Maria Sjöberg.

Utöver fler kvinnoporträtt ska lexikonets sökfunktion utvecklas. Genom ett slags sociogram, det vill säga ett diagram som visar sociala kontakter i en grupp, ska besökarna få reda på vilka kvinnor som kände varandra och hur deras olika nätverk såg ut.

– Det finns en rad olika kontakter som var betydelsefulla för att kvinnor skulle kunna uträtta det de gjorde. Man kan till exempel se att vissa institutioner, som Wallinska skolan i Stockholm och Mathilda Halls skola i Göteborg, fungerade som en sorts drivbänkar för många av de kvinnor som sedan gjorde viktiga insatser i samhällslivet, säger Maria Sjöberg.

Det är viktigt att kunna visa de här nätverken, tror hon.

– Modern forskning visar att det är viktigt med förebilder och mentorer av olika slag i alla möjliga sammanhang där det finns en skev könsrepresentation. Det var viktigt även förr, och det kommer att synas i lexikonet.

Utöver sociogram ska biografierna också kompletteras med kartor för var och en av kvinnorna, där man ska kunna följa dem mellan de orter där de var verksamma. Kartorna kommer att visa upp en gradvis urbanisering där fler och fler kvinnor drar sig mot Stockholm, men också berätta om andra, betydligt mindre platser.

– Mitt favoritexempel är hur den lilla byn Gagnef i södra Dalarna plötsligt blev en nod i rösträttsrörelsen, tack vare att de tre systrarna Gertrud, Maria och Ottilia Adelborg flyttade dit. I dag finns ett museum över dem i Gagnef.

Via Svenskt kvinnobiografiskt lexikons webbplats kan vem som helst lämna förslag på kvinnor som skulle platsa i samlingen. I dagsläget har Maria Sjöberg och hennes kollegor runt 700 namn att gå igenom och sålla bland utifrån ett antal kriterier.

För att en kvinna ska bli upptagen i lexikonet ska hon först och främst vara avliden. Därutöver ska hon ha en koppling till Sverige och ha bidragit till samhällsutvecklingen regionalt, nationellt eller internationellt samt spelat en viktig roll i historieskrivningen. Vidare prioriteras kvinnor som varit pionjärer, vare sig det gäller inom politik, idrott, kultur eller något annat område, och som varit viktiga i jämställdhetskampen.

– Sammanfattningsvis kan man säga att vi lägger vikt vid att man har gjort någonting. Det är en sorts värvsinriktad historieskrivning vi håller på med, säger Maria Sjöberg.

Hon har inga personliga favoriter i lexikonet – ”den frågan får jag ofta” – utan tycker att nästan alla biografier är fascinerande.

– Men det är klart att jag tycker att det är extra roligt när vissa kvinnliga områden blir belysta, som den långa tradition av kokboksförfattande som det faktiskt var kvinnor som började med.

– I dag är det alla möjliga manliga kockar som skriver kokböcker.

Hon nämner också alla de kvinnor som arbetat i det tysta med vård, omsorg och biståndsarbete.

Kvinnor som valt att ägna sitt liv åt att hjälpa och bana väg för andra. Att läsa om dem gör att man inser hur lite man själv har gjort, säger Maria Sjöberg.

– Den idealism och det engagemang som man möter i de allra flesta kvinnoöden är överväldigande. Man blir rörd.

Men nog är det väl en gärning att skapa ett lexikon över alla de här kvinnorna också?

– Men vi gör det som ett betalt arbete. Hemskt många kvinnor har fått utstå ganska stora personliga uppoffringar för att kunna göra någonting för andra. Det är beundransvärt och visar att om ett samhälle ska förändras krävs det att folk gör någonting.

Nu på måndag drar Maria Sjöberg och hennes kollegor igång arbetet att utveckla Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Tusen kvinnor ska bli två tusen och deras liv och gärningar ska kartläggas ännu noggrannare och föras fram i ljuset.

– Det här lexikonet är en uppfordrande röst till historieboksförfattarna. Här finns det dokumenterat att samhället i alla tider har byggts av både kvinnor och män – vilket ju egentligen inte kan komma som någon överraskning. Nu går det inte längre att skriva en lärobok om Sverige och gå förbi alla de samhällsinsatser som kvinnor har gjort.