SKL har, tillsammans med ett stort antal kommuner, analyserat hur gymnasielagen och det nya ersättningssystemet som trädde i kraft i juli 2017 har påverkat kommunerna.

Slutsatsen är att det medfört ekonomiska konsekvenser, inte minst för mindre kommuner som tagit emot många flyktingar.

– Den förordning som finns i dag räcker inte för att täcka de kostnader som kommunerna har. Vi ser att ganska många unga behöver hjälp av kommunerna på olika sätt, säger Lena Micko.

Regeringen ska se över

SKL pekar på flera områden som innebär stora kostnader för kommunerna och som inte täcks av ersättningen från regeringen.

– Det är till exempel ekonomiskt bistånd eller psykosociala insatser. Det kan även vara kvalificerad vård som unga behöver, beroende på vad man varit med om, och det täcks inte av den här schablonen, säger Micko.

Enligt jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP), som ansvarar för frågor kring nyanländas etablering, kommer regeringen nu att se över systemet.

”SKL inkom med en hemställan om att höja schablonersättningen i går. Nu tittar vi på detta i regeringskansliet. Självklart vill jag att ensamkommande unga ska få goda förutsättningar i livet”, säger hon i en skriftlig kommentar till TT.

Höjt schablonbelopp

Enligt SKL finns det ett glapp mellan lagstiftningen och det ansvar som varje enskild kommun har för de personer man tar emot.

– Kommunerna har enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret när någon är i nöd och det blir kommunerna som träder in. Men det här är ju en konsekvens av en nationell lagstiftning och ett nationellt ansvar, säger Lena Micko.

Framför allt vill SKL se en högre schablonersättning för ensamkommande i åldrarna 18–20 år, som i dag ligger på 750 kronor per dygn.

– Man borde ändra förordningen och säkerställa att kommunerna får ersättning för både särskilt kostnadskrävande vård och att man höjer schablonersättningen till 1 000 kronor, säger Lena Micko.