Inför Folkuniversitetets seminarium ”Att bygga tillit i socioekonomiskt marginaliserade områden” i tisdags hade över 1 500 personer visat sitt intresse på Facebook, vilket är betydligt fler än vad dessa brukar locka. Syre Göteborg fick en pratstund i förväg med forskaren Stina Hansson. Hon har i flera år studerat situationen i stadsdelen Angered och fokuserat på just hur tilliten ser ut hos invånarna där gentemot samhällets institutioner.

– Tillit är en förutsättning för delaktighet. Vi tar en risk när vi engagerar oss för att det ska kunna leda till något positivt. Tillit är också viktigt för människor att få tillgång till sina rättigheter, och kunna ställa krav. Om man inte upplever att det offentliga är till för mig så vänder man sig till andra aktörer. Om du är rädd för att socialtjänsten tar dina barn så kommer du inte vända dig dit när du behöver hjälp, beskriver hon.

Hon berättar om hur bristen på kommunikation och information orsakar ryktesspridning i Hammarkullen, vilket försvårar för myndigheter att arbeta och sätter krokben för att bygga upp tilliten. Det bygger till viss del på oförmåga att hantera språk och kulturbarriärer men också på grund av grundläggande orättvisor.

– I Hammarkullen finns en berättelse om misstro, som handlar om att man är övergiven av resten av staden. Det handlar till exempel om tillgång till offentliga tjänster, utomhusmiljöer och bostäder. Man upplever att det finns ett avstånd från Hammarkullen till dem som fattar beslut. Även tjänstepersonerna som arbetar i Hammarkullen bor någon annanstans, beskriver Stina Hansson.

Och detta trots att Hammarkullen har varit fokus för en del satsningar från offentligt håll. Men de beslutats centralt och ger sällan varken de boende eller de arbetande i området något inflytande, menar Stina Hansson, som ger en känga till stela strukturer på stora kommunala bolag och förvaltningar.

– Många vet vad som behövs men organisationerna funkar inte på det sättet. När politikerna säger ”lyft området! säger bolagen och förvaltningarna vad det innebär för deras respektive uppdrag. De kommunicerar inte tillräckligt med varandra och med befolkningen, beskriver hon.

I Gårdsten har boende i området fått jobb i lokalförvaltningen och representation i Gårdstensbostäders styrelse. Men där fick bolagen också tilllåtelse att arbeta lite utanför den traditionella regelboken, vilket ofta är en förutsättning för att kunna bryta trenden, menar Stina Hansson. Hon menar att boende i Hammarkullen efterfrågar just sådana arbetssätt. Det har funnits ett positivt samarbete mellan Bostadsbolagets lokala personal med bland annat Hyresgästföreningen. Det lokala samarbetet utgjorde en bra grund för att bygga tillit i området. Men när sedan ”satsningen” kom från centralt håll, förlorade de lokala representanterna till viss del sitt manöverutrymme, vilket gjorde att det samarbetet försvårades.

– Har man inte mandat att lösa problemen lokalt skapas osäkerhet och en oförmåga att hantera dem, avslutar Stina Hansson.