Exakt vad regeringen föreslår i sin lagrådsremiss går inte att kontrollera, eftersom lagrådsremissen blir offentlig först på torsdag. Allt som erbjöds vid inrikesministerns presskonferens på tisdagen var ett pressmeddelande och två overheadbilder.

Av dessa framgår att lagringen begränsas i enlighet med utredningens förslag. Uppgifter om var en mobiltelefon befunnit sig under ett samtal ska lagras i två månader av teleoperatörer, och uppgifter om vem som pratat med vem i sex månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader.

All kommunikation som sker inom det fasta nätet undantas, inklusive IP-telefoni. Krav på beslut av åklagare vid inhämtning i underrättelsesyfte införs. Möjligheten att inhämta uppgifter om systemhotande brott, som tidigare var tillfälliga, permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.

Ljuset släcktes

– Det här har varit en av mina mest prioriterade lagstiftningar och en del av regeringens rivstart, säger Mikael Damberg (S).

I december 2016 konstaterade EU-domstolen att svensk datalagring strider mot EU-rätten. Sen dess har polisen inte haft möjlighet att utreda brott med hjälp av datalagring.

– Poliser jag pratade med sa att ljuset släcktes. Nu är det hög tid att tända lampan igen, säger Damberg.

Regeringens förslag bygger på datalagringsutredningen från 2017. Den möttes av kritik från två håll. Polisen och Säpo ansåg att förslagen var helt otillräckliga.

– Det här kommer att begränsa lagföringen vad gäller brott som barnpornografi och bedrägerier, men kanske framför allt grova brott som vi inte kommer att kunna utreda längre, sade Anders Ahlqvist, it-expert på Nationella operativa avdelningen (Noa) till TT.

Fällas igen

Samtidigt varnade hovrätten för övre Norrland att även utredningens förslag sannolikt skulle fällas i EU-domstolen vid en ny prövning.

– Vi är fullt medvetna om att detta är en balansgång mellan den personliga integriteten och polisens möjligheter att utreda brott, säger Mikael Damberg.
Tidigare hade tele- och internetoperatörer krav på sig att spara i princip all trafik till och från datorer och mobiltelefoner i sex månader. I december 2016 slog dock EU-domstolen fast att datalagringen stred mot EU-rätten, i den så kallade Tele2-domen.

Det är sannolikt att telekombolagen överklagar även den nya lagen.
– Jag förutsätter att bolagen följer lagstiftningen, säger Mikael Damberg.

Bahnhofs vd Jon Karlung anser att den nya lagrådsremissen om datalagring i princip är en omskrivning av det förslag som underkändes av EU-domstolen.
– De döper om saker och försöker trixa igenom det här förslaget utan hänsyn till att det faktiskt finns ett tydligt och välskrivet domslut från EU, säger han.

Enligt Karlung kommer Bahnhof att överklaga om det nya förslaget blir lag.