Sverige växer – men folkökningen är främst koncentrerad till de största städerna, visar Statistiska centralbyråns (SCB) senaste statistik. På glesbygden går utvecklingen på flera platser åt motsatt håll. I fjol tappade 76 kommuner invånare, jämfört med 63 året innan.

Mest minskade Kristinehamn med 314 personer, följt av Skellefteå med 256 personer och Hultsfred med 219 personer. Procentuellt var minskningen även i år störst i Dorotea, som tappade 2,9 procent av befolkningen.

– Gemensamt för platserna som tappar är att det är mindre orter där man inte bor lika tätt och som ligger ganska långt bort från någon större ekonomisk motor, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping.

Service försvinner

Trenden har pågått under decennier. Uppsvinget en del mindre kommuner upplevde under den stora flyktingvågen 2015 tycks också ha ebbat ut.

– Det finns studier som visar att när flyktingarna i nästa steg får chans att välja boendeort själva flyttar de också i hög grad till de större städerna. Många av de mindre kommunerna som faktiskt ökade ganska ordentligt i befolkning 2015, har nu börjat tappa igen, konstaterar Charlotta Mellander.

Många som lämnar landsbygden gör det i åldern 18–35 år. Man ska kanske studera, hitta ett jobb eller vill bara ta del av den livsstil som de större städerna kan erbjuda.

Det leder till att avfolkningsorterna tappar skatteunderlag och får svårare att upprätthålla en offentlig service. De som tycker om sin ort och vill bo kvar i en mindre kommun påverkas då negativt.

– Man betalar generellt mer per hundra kronor än man gör i en större stad, ändå försvagas den offentliga servicen och annan service också. Det påverkar deras livskvalitet, säger hon.

Göder populism

Här finns också en grogrund för missnöje som kan göda populistiska strömningar.

– Upplever man att man inte får sin röst hörd kan det bli effekter av den typ vi sett i Storbritannien med Brexit och i USA med valet av Trump. De fick väldigt mycket stöd på de platser där folk kände att de inte fått någon nytta av urbaniseringen eller globaliseringen.

Liknande mönster finns här för Sverigedemokraterna, enligt Charlotta Mellanders analyser.

– Något generaliserat kan man säga att de får fler röster där folk bor glest än där man bor tätt, säger hon.

Inget pekar på att avfolkningstrenden skulle brytas. Samtidigt finns ingen quick-fix för hur de negativa konsekvenserna ska lösas.

– Ibland kan jag känna att politikerna attackerar problemet från fel håll. Man ska lösa det med infrastrukturprojekt, med bredband, och att tågen och vägarna ska byggas ut, vilket säkert är bra insatser för många. Men det handlar också i väldigt hög grad om att säkra den offentliga servicen. Det spelar ingen roll om tågen går i tid om jag inte har en skola till mina barn, säger hon.